sykathen

Idag har det varit mys- och pyjamasdag på Kvarnvägen. För de som inte jobbade. Han som gjorde det fick frysa som en kinesisk nakenhund i sibirien. Men vad gör väl det när det ska bli ännu kallare imorgon.
Nu är vi inne i den tiden på året då det kan vara kallare på Idre Fjäll än nere i byn, och så har det varit i helgen. Annars brukar det vara duktigt mycket behagligare temp där uppe.
Imorgon bitti ska det vara runt -25 på toppen enligt de som bestämmer, så det kan vara läge att dra på sig långkalsongerna.

Det var ett tag sen man åkte skidor. Man blir ju inte direkt vältränad av att sitta på sjukan om man säger så. Men å andra sidan vet jag ju att jag har muskler, för inte kan man få träningsvärk i skelettet? De kanske inte syns, men de känns.

Karro hade lite planer på att åka skidor med Tim i helgen, men av förklarliga skäl blev det inte så. Det är inte helt lyckat att han ska frysa som sa--n första gången han åker, då vill han nog inte upp så många gånger sen, kan jag tro.
Igår åkte de i alla fall upp och fikade lite på PWH, så Tilda fick se var mamma jobbade. Och idag har de som sagt varit hemma och myst, och bakat chokladbollar. Smaskens tills jag kom hem.

Imorgon ska Tim till dagis för första gången på 1 1/2 vecka, och Tilda ska till skolan själv. Som hon har längtat. Förra veckan frågade hon när hon skulle få börja skolan på riktigt, UTAN pappa. Bra att det är åt det hållet.

Och nu kommer en liten surprise: Jojomen, vi har knäppt kort. Faktiskt flera gånger.



Tilda lekte frisör häromdagen, och gjorde en snygg "tuppfrisyr" på Timpan. Sax ingick dock inte i utrustningen...





Dagens bak blev förevigat. Tim's hand närmast ser inte ut som den har varit i närheten av att göra chokladbollar. Ingen vet hur han lyckades med det. Tilda kladdade nog lite extra, så att det skulle bli mer att slicka av fingrarna sen. Och det gäller att ha kockmössa så man inte får hår i maten...



Det finns fler i familjen som kan rita! Här har Tilda ritat av lillebror, komplett med Alfons-tröja. 6 år och redan duktigare än pappa.

Nu är det dags att gå ner och skruva upp pannan, börjar närma sig -30 ute. Eller, kanske ska skruva ner den så Karro kryper nära i natt. Värt att tänka på.

Nu sitter far och barn i soffan och kollar in Let's dance, Tildas absoluta favoritprogram på hela veckan. Hon har en favorit (Elin Kling), men hejar på alla som har fina klänningar. Det här med hur de dansar ägnar hon nog inte så mycket tid till.

Vi tog en vilodag från skola idag, det känns som hon behöver en långhelg inför nästa vecka. Och hon är lite sliten, ville inte ut och leka idag som hon annars brukar älska.
Och inte hade jag hjärta att ta med henne till farmor Gunhild som fyller 82 år idag. Vi får åka dit och gratulera en annan dag när hon är piggare.

Idag fick jag äntligen ta fram snöskottan igen, men det kom inga mängder, bara en dryg dm. Skulle inte göra nå't om det blev lite mer nu istället för i påsk. För nå'n gång lär det väl dimpa ner.
Det positiva med det är att det inte var så mycket snö på taket idag när jag fick ta fram stegen till sotarmurren som kommer till veckan.

Läste precis att Toyota ska återkalla en hög bilar för problem med gaspedalen. Den kan tydligen fastna. Avensis var naturligtvis med bland de drabbade. Var tvungen att ringa Karro och tala om det på en gång, så nu får nog jag ha den för mig själv ett tag. Inga höga odds på att hon åker SEAT fr o m imorgon...

Nähä, kanske dags att krypa till kojs snart om man ska klara tio timmar arbete imorgon, Man är ju inte direkt inne i rutinerna. Det var ju fem månader sen jag jobbade sist, och då klippte jag gräs.
Känns inte direkt som det gått så lång tid sen vi fick reda på att dotra hade fått återfall. I och för sig tur att den tiden går fort.

Ni gissar rätt, Karro jobbar kväll igen. Hon har lite kvällspass att ta igen, jobbade i stort sett bara dag när jag och Tilda var i Uppsala för att det skulle funka med dagis för Tim.
Kanske ska passa på att tala om att vi har suveräna arbetsgivare som har ställt upp helt och fullt sen Tilda blev sjuk, och förstår att än är det inte klart på långa vägar. Ett stort TACK till dem.

Om två dagar ska det börja jobbas igen. Satan i gatan så skönt det ska bli att få bidra lite till försörjningen av den här familjen. Missförstå mig rätt, jag är mer än gärna hemma/på sjukhus med Tilda när så behövs, men nu känns det bra att kunna börja med ett lite vanligare liv igen. Förhoppningsvis varar det längre än till MRT om två veckor. Men, som sagts förut, det är dåliga garantier på behandling av cancer.

Hade möte med rektor på skolan och för fritids idag ang resurs till Tilda, och det lät bra inför måndag när hon är tillbaka på "heltid" igen. Bara nån enstaka timme här och där som inte var helt spikad än. Det blir nog bra känns det som.

Sen återstår att se vad jag får för schema, men det löser sig kanske nästa vecka. Jag ska jobba måndag-fredag nästa vecka, sen får vi se vad som bjuds.
För tillfället får det nästan bli hur det vill med det så länge det blir till det bästa för barnen. Jag och Karro kanske inte blir lediga tillsammans innan slutet av april, men å andra sidan får Tilda vara hemma mera och vila sig. Och Tim kan man leka med ute hemma så att han inte känner sig helt åsidosatt. Svårt det där när man har ett barn som kräver mer tid än den andra, bara för att klara sig i dagliga livet.

Karro jobbar kväll igen, men nu har hon börjat göra lite comeback med skrivandet. Och framförallt med ritandet. Kan bara hoppas att barnen ärver hennes talang för det, jag kan inte ens rita ett streck så att det syns vad det är.

Nu blir det inga mer inlägg om Leksand, för i skrivande stund gör de sitt bästa att torska hemma mot Troja som ligger näst sist i serien.

Håller på att försöka teckna av hela familjen, vi skulle behöva få upp lite färg på väggarna i hallen.
Jag har gjort ett självporträtt, men är inte helt nöjd, istället visar jag en bild på Andreas som inte är klar än.


Den är lite blek, men kommer att få lite mer färg framöver.

Annars är det bra med hela familjen, jobb, dagis och skola. Andreas är med Tilda på skolan, men förhoppningen är att han ska börja jobba nästa vecka.
Det kommer bli tufft för Tilda, men jag och Andreas är lediga någon dag mitt i veckan och jobbar varannan helg. Vi kommer inte att ses så mycket, men just nu måste vi tänka på Tilda.

Söndag igen, och imorgon dags för skola. Gympapåsen packad och klar, men badkläderna ville hon inte ta med sig. Men det kommer väl det med, man glömmer bort att det bara är lite mer än en vecka sen hon avslutade sin strålning. Med tanke på det kan man nog inte ha alltför höga krav på henne.
Två dagar i skolan förra veckan, och vi får väl se hur mycket det blir den här. Det blir nog fritids nån dag också, så hon får en chans att komma in i det innan det är dags på allvar.

Karro jobbar kväll några dagar till förresten, så jag får fortsätta att hålla fanan högt här.

Helgen har bjudit på lite blandad kompott. Trötta och pigga barn har avlöst varandra, men jag hann i alla fall tvätta av bilen igår. Lånade garaget på Blåbärsstigen, för då har man lite barnpassning samtidigt. Det var ganska välbehövligt att få bilen ren efter alla dessa resor på saltvägarna söderut. För att inte tala om alla smulor inne i bilen. Jag och Tilda är inte de som ödslar tid på att stanna och äta. Korv, kaffe och drickyoghurt i bilen är det som gäller. Är det nå't hon kan så är det att åka bil. Å andra sidan har hon fått träna en hel del...
Hann till och med fuskvaxa bilen, så nu blänker den så vackert igen.

Idag var Maya hit en stund och lekte med Tim och Tilda. De leker så bra tillsammans allihop trots att Tim är tre år yngre. Kul! Jag och Karro såg de nästan inte på ett par timmar, så vi får nog anta att de hade skoj. Efter en allmänt seg eftermiddag så fick Ahmed laga mat till oss. Pizza är bra mat det med.

Nu blir det till att duscha innan jag somnar på soffan. Nånting säger mig att jag ligger framför tv:n och välkomnar Karro med en snarkning när hon kommer hem i kväll.

Höll på att glömma: Leksand - Mora  3 - 0 häromdagen. Det är sånt man kan leva länge på.

Så därför blev det inget skrivet idag. Imorgon däremot, hoppas jag.
Inglourious Basterds tittade jag på förresten. Det gäller ju att passa på att se såna filmer när Karro jobbar kväll.
Grymt bra! Typisk Tarantino-film.

Som sagt, återkommer.

Men jag passar på att skriva lite först. Kan ju inte frångå principen att ha text före bilder bara för att jag lyckats få fram kameran för en gång skull. Såg att jag kunde lagt ut bilder förut också, glömde bort att det blev en del knäppt i helgen också. Men det kommer nu, bättre sent än aldrig.

Ledig dag idag, men annat var det igår. Tilda skulle till skolan och hälsa på, och jag trodde i min enfald att hon skulle nöja sig med ett par timmar. Det slutade med att vi var där hela dagen. I och för sig slutade de strax efter tolv, men det räckte. Hon tyckte det var så roligt att vara där igen så hon ville helt enkelt inte gå hem. Hon var lite trött i perioder, men tillät sig inte att visa det alltför mycket. Men på em... Då var det inte läge att ha för mycket planer. Hon satt i soffan i tre timmar och ömsom vilade, ömsom spelade tv-spel. Sen somnade hon strax efter sju igår kväll. Tim var också trött igår kväll och däckade ungefär samtidigt. Och Karro jobbade kväll, så det var en väldigt lugn afton på Kvarnvägen.

Idag var vi som sagt hemma hela högen. Ingen skola på onsdagar, så vi tog en sväng till Idre Fjäll och badade. Vi tog med Maya också, så hon slapp sitta hemma och höra på sin stackars febersjuka far.
Alldeles lagom mycket folk i badet idag, dvs att vi var nästan ensamma.
Ganska roligt att se hur folk reagerar när Tilda kommer. Hon ser ju onekligen väldigt sjuk ut när hon inte har hår på huvudet, och lite mörk under ögonen. En del försöker verkligen koncentrera sig på att inte stirra, men lyckas inte alltid så bra. Det är mest vuxna dock, barn verkar inte bry sig överhuvud taget.

Men det är inte dåligt vad trött och hungrig man blir efter att ha plaskat runt i poolen en timme. Helt knäckt hela dagen.
Maya följde med oss hem och var här på em och spelade och lekte.
Tim tröttnade lite på tjejerna, och ställde sig och diskade(!) till slut. Bra att kunna sysselsätta barnen på det sättet. Ja ja, så länge han är nöjd, är vi nöjda. Dessutom klarar vi hörseln bättre då...

Pratade med Falun igen igår och fick tid för MRT. Inläggning den 10:e februari, och röntgen den 11:e. Sen dröjer det förhoppningsvis en vecka innan vi får något svar. Det är så lång tid det tar innan de gått igenom bilderna ordentligt. Det blir en jobbig vecka, att bara vänta på det där samtalet från Uppsala eller Falun som ska tala om hur vi ska leva de närmaste tre månaderna, i väntan på nästa MRT. För antagligen blir det kontrollröntgen var tredje månad i ett par års tid framöver.

Nu kommer korten då.



Tv-spel med Linus och Noa i lördags. Det går inte att ta miste på vem som vann den grenen i alla fall.



Tilda innan klippningen i måndags. Inte så där moderiktig frisyr kanske. Ändå kan jag förstå att hon tvekade lite att klippa av sig allt hår. Det som fanns kvar var ju ändå HENNES, som hade vuxit ut efter operationen.



Tim har tröttnat på brudarna och ställer sig och diskar. Så väldiskade skålar har vi nog aldrig haft förut.



Maya och Tilda. Goa tjejer. Och visst är Tilda sötare utan hår? Det tycker hon själv, och vi kan bara hålla med.



Den här ser nästan ut som vi har photoshopat in Tildas huvud framför Maya, men så är inte fallet.
Cool bild om jag får säga det själv.

Måndag kväll, och man är hemma. Det var ett tag sen det var så. Mitten av november nå'n gång tror jag. Tiden går fort när man har roligt, men även nu.
Och eftersom Karro jobbar kväll får ni hålla tillgodo med mig idag också.

Idag tog vi en vilodag efter alla dessa veckor, och en trevlig helg med trevligt sällskap. (Språkpolisen kan lämna kommentarer om de vill...) Tilda var ändå ganska fräsch på fm, men orken tog slut vid tre. Jag var mest förvånad att hon höll ut såpass länge. När vi var på affären orkade hon inte ens gå ur bilen, utan satt hellre kvar och väntade. Tim däremot, han är sig själv igen efter den eventuella magsjukan. Skönt att det inte blev värre i alla fall. Och så är han så nöjd att vi är hemma.

Tilda frågade om vi skulle åka hem till Uppsala idag, det är då man inser att man kanske inte varit hemma på ett tag. Vi har levt i kappsäck sen slutet av oktober, när hon opererades.

Idag tog vi fram hårklippningmaskinen. Tilda har tappat allt hår uppe på huvudet i helgen och bak var det ju borta sedan tidigare. Det var bara nå'n sorts dålig munkfrisyr á la 1700-tal kvar. Vi kom överens om att det vore finare om vi tog bort allt, och så fick det bli. Så nu har vi ett alldeles eget skinhead i familjen.
Tim gick och hämtade ett kort på kylskåpet från förra gången hon var sjuk, och sa att hon såg ut som hon gjorde förut. Och jag kan inte annat än att hålla med. Man blir onekligen påmind om vad vi gått igenom för några år sedan. Skillnaden den här gången är att håret antagligen inte växer ut och blir lika tjockt som förut. De där stackars hårsäckarna tål inte så mycket, så fläckvis kommer det att bli väldigt tunnt eller helt kalt.

Pratade med en läkare i Falun idag. En bra läkare den här gången. Passade på att fråga om peruk till henne, för det har hon börjat prata om mer och mer, och det verkade inte som det skulle vara något problem. Inga problem att få alla papper/intyg vi behöver heller. Bra med såna människor.

I morgon ska vi göra ett besök i skolan. Innan Tilda la sig sa hon att hon längtade till i morgon, så att hon får träffa sina klasskompisar igen. Får se bara hur pigg hon är, vi har börjat trappa ner på cortisonet idag, och det kan ju medföra lite trötthet vet vi sen förut...

Nu återstår bara att hänga tvätt. Det var så underbart att vara hemma i helgen så vi glömde alldeles bort att tvätta. Fick bli fyra maskiner idag istället. Karro har tur som jobbar.

Idrottsgalan ikväll. Vad säger man?

HEMMA!

Och inte behöver vi packa imorgon heller. Känns nästan lite konstigt att inte behöva åka på måndag morgon igen. Vad ska man göra då? Leva som en ganska vanlig familj eller? Kanske börja jobba inom en inte alltför avlägsen framtid? Ska bli alldeles underbart!

Ja, nu är alltså Tilda klar med sin strålning, om det inte framgick. Fick kliva ur apparaten igår kl 7:49 för sista gången. Nu kan vi bara hoppas att det har fungerat, och att alla eventuella tumörceller har fått mer än de tål. Tildas hårsäckar har då fått det i alla fall, och nu ramlar håret av i rasande fart. Peter, om du läser detta, nu har Tilda samma frisyr som dig snart...
Det blir till att använda någon sorts huvudbonad när hon ska tillbaka till skolan sen, för nu börjar det bli lite kallt om huvudet.

Halv tre var vi hemma igår, och det var länge sen det gick så lätt att åka hem. Tilda har trott att vi ska ner igen om en vecka eller så, så hon kunde inte riktigt förstå att jag var så glad över att komma hem. När hon väl fattade att vi blir hemma riktigt länge ville hon inte ens stanna för att tanka och kissa i Mora, för då skulle det ju ta lite längre tid innan hon fick krama mamma och Tim.
Tim var förresten ganska pigg hela dagen igår, och kräktes inte en gång. Inte förrän det var dags att gå och duscha och borsta tänderna. Då kom det igen. Sen tryckte han i sig en skål ostbågar. Det känns inte som det är någon magsjuka han lider av i alla fall... Idag har han varit som vanligt igen, fast kanske inte lika studsig. Kan inte riktigt bestämma mig om det är bra eller dåligt.

Vår bil var inte den enda som åkte mellan Uppsala och Idre igår. Familjen Danielsson/Söderman är här och hälsar på i helgen. De träffade vi på sjukan förra gången Tilda var sjuk, och vi har hållit kontakten sen dess. Deras son, Linus, har haft hjärntumör av samma typ, men på annat ställe, som Tilda.
Det är inte alltför ofta vi träffas, men alltid lika trevligt.
Idag gick det ju till och med att vara ute, bara -6 grader. Så det blev en promenad ner till affären, och sen pulkaåkning och korvgrillning ute på baksidan huset. Gött med "gapskjul" och pulkabacke på tomten en sån gång.

Nu väntar god middag och lördagsmys. Sen kanske lite wii-spel framåt kvällen, när barnen somnat. Det var inte bara för deras skull vi köpte ett.

Nej mitt herrskap, nu är det dags att börja med matlagningen.

Vi får väl se hur det blir med bloggande från min sida framöver. Förhoppningsvis är det slut på rapporter från sjukhus för en lång tid framöver. Men vi har lärt oss att det är en jä--a sjukdom Tilda har, och man kan inte ta någonting för givet. Det enda man kan göra är att njuta av varje dag man får tillsammans.



Prinsessan är hemma! Lite begynnande munkfrisyr kan skönjas. Det sköna är att Tilda inte bryr sig om det. Hon tycker nog att det är ett litet pris att betala för att få må bra.

Det är kanske så det låter när vi kommer hem imorgon, för nu kräks det på Kvarnvägen. Magsjuka har gått på dagis ett tag nu, och idag blev det Tim's (o)tur. Med lite tur är det bara en reaktion på andra dosen vaccin, som han fick igår, men det är nog att hoppas för mycket. Nej, det blir nog till att ställa in sig på turbobantning.

I Uppsala däremot kräks vi inte. Kanske galla på läkare bara... Jag hade med en hel hög frågor idag, eftersom det var sista läkarbesöket innan vi är klara. När jag talade om det fick jag en djup suck till svar och ett "Oj oj oj då". Bra början. Resten av tiden satt hon bara och sa att "det där kan ni ta med Falun", och var allmänt arrogant. Fick intrycket av att vi mest tog upp hennes tid, och att vi skulle vara nöjda med att bara träffa henne. Det stod ju faktiskt läkare på namnskylten... Jag fick bita mig lite i tungan och blev bara lite arg en gång. Bra jobbat Andreas!
Sen fick vi reda på att vi skulle träffa en neurolog direkt efter henne. Kvart över elva skulle han komma. När klockan blev halv tolv tröttnade jag och sa att vi gick ner på lekterapin, och att det var bara att ringa så kommer vi.
Kl 12 ringer de, och säger att det inte blir före lunch, "men vi hör av oss så snart vi får en tid". Det är då man förstår att det kan dröja.
Två timmar senare ringde jag och sa att vi har stråltid 15:30, så innan dess vore ju bra. Och att träffa läkare imorgon är inget alternativ, för då åker vi hem. Det tog tio minuter sen hade vi fått tid. Konstigt att man måste tjata om nåt de har haft möjlighet att planera sen november.
Den läkaren var å andra sidan bra, tur det.

Ja, det blev en sjukhusdag idag också bara för det. Större delen av den tillbringades som vanligt på lekterapin. och det blev stora kramkalaset när vi skulle gå därifrån. Tilda fick ett stort gosedjur i avskedspresent. Sen blev hon jätteledsen för hon kommer att sakna de så mycket, och vill att de ska flytta lekterapin till Idre istället.

Jag kom på att det finns blåtand i datorn, så jag kan ju bjussa på ett kort taget med telefonen idag!



Tilda med den lilla nallen. Den är döpt till "Mysis". Inte efter pappa...

Nu väntar sista natten i lägenheten, sen ska vi HEM!
Sist jag skrev så gick det så där, men hoppet är det sista som överger en säger de.

Dagen började lite sådär, kan man väl säga. Vaknade lite sent, så det blev halvbråttom att komma till strålningen i tid. Men hann gjorde vi och när vi var klara var klockan halv nio. Eftersom vi inte hann med nån frukost gick vi till kiosken och köpte en macka, innan vi gick till lekterapin och satte oss. De hade egentligen inte öppnat, men var så snälla så vi fick komma in ändå. Nybryggt kaffe fanns det också.

Onsdagar är bakdag där, och idag stod kanelbullar på schemat. Jag hade tänkt att vi skulle gå hem, men Tilda ville stanna och baka, och så fick det bli. Innan de var klar med allt bak och stök hade klockan nästan hunnit bli tolv, så det var lika bra att ta lunch på sjukan också. Julgransplundringen skulle börja två, så det kändes onödigt att springa hem och äta, och sen direkt tillbaka igen. Tilda hann leka lite med en tjej som heter Malva också innan det var dags att börja dansa.
Och vad det dansades! Tre barn, sex personal och två föräldrar (ja, jag var en av dem). Det var tydligen många år sen det var så lite barn på en julgransplundring. Men det gjorde inte så mycket, det blev ju mer fika till oss som var där. Bullar, naturligtvis, och tårtor. Och mera kaffe. Kanske inte undra på att magen mår som den gör ibland.
Det hela avslutades med fiskdamm,och då var Olof rolig. Skickade ut ett paket skruv till Tilda, och en hålslag till ett annat barn. När det kom en penna till en tjej undrade Tilda om han hade druckit whiskey. Då skämdes hennes far lite. Men bara lite.
Så, en snabbsväng till lekterapin för att äta frukost slutade med sex timmar där! Men det var helt okej för Tilda har haft en bra dag idag. Pigg hela tiden med undantag för en liten stund efter lunch. Idag räckte det med att sitta ett tag och läsa en saga så var hon igång igen. Skönt med såna dagar.

På em kom mormor och morfar och hälsade på och åt pizza. Kul med besök en stund, och gott med mat... Konstigt att det är så mycket godare att äta när man har lite sällskap. Och Tilda myste när hon fick träffa mormor och morfar en stund.

Nu återstår att se om alla entertryckningar får vara med i det här inlägget, sist försvann de och det såg lite hoptryckt ut.

Har fått tillbaka lusten att teckna!

Det var idag det. Och en strålande dag, inte ett moln på himlen på 45 mil. Varmt har det blivit också, bara -22 i morse när vi åkte hemifrån. Snart är sommaren här! Det gick så bra ner i dag att vi hade tre timmar på oss innan strålningen. Skönt att hinna handla och få in grejerna i lägenheten innan vi går upp till sjukan. Köpte årets första semlor och fikade på när vi kom hit. Lite väl tidigt kanske, men gott ändå. Och så hann vi in och köpa en till handkontroll, vi fick tag i den näst sista här. Till nästa jul tror jag att jag ska köpa upp ett lager och sälja dyrt på Blocket. "Den snabba", som Tilda kallar henne, jobbade idag, och då tar det allt som allt ca 20 minuter för att strålas. Annars kan det ta upp mot 20 minuter innan de har fått henne i något så när rätt läge, och sen kan de börja stråla. Det märks ganska väl vilka som jobbat ett tag. Efter sjukan blev det hem för mat och sen en dusch. Det är då jag märker att necessären är kvar hemma. Ringer hem, Tim svarar, jag frågar om han kan gå in på toaletten och kolla om den ligger kvar där, och får ett glatt Jaaaaaaaaaaa till svar. Så det blev till att göra sig en kvällspromenad till Hemköp för att inhandla lite tandborstar och tandkräm. Det man inte har i huvudet... Tilda har varit riktigt sliten idag. Hon sov två och en halv timme i bilen, och ändå däckar hon direkt hon lägger huvudet på kudden. I och för sig bra att hon somnar tidigt, för i morgon är det dags för gympa kl 10:15, sen strålning 12. Efter det blir det nog en lugn em hemma. Ska nog börja städa lite också, på fredag flyttar vi ju ut. Då har vi tid på strålningen 7:30, och innan dess har vi nog fullt upp att vakna...

Snabbare än snabbast blev det söndag kväll, och nu är det packat för ännu en vecka i Uppsala. Förhoppningsvis den sista på ett tag.

Och vad har vi då hunnit med i helgen?
Far och son tog lunch på PWH igår, medan Tilda var hos Tuva. Tilda fick träffa kompis, och jag fick mysa lite med Timpan. Inte så ofta man har tillfälle att göra något ensam med honom, så det var kul. Vi hann med en snabbfika hos Wallin på em när vi hämtade dotra, innan vi fick skynda hem för att hinna före Karro.

Idag var det hemmadag med plock och tvätt för mig, wii för di små. Idag kom Tuva hit istället, så barnen såg jag inte så mycket av. De lekte, spelade och hade allmänt trevligt (lät det som). Tilda fick ett litet "tröttsjunk" efter lunchen, men piggnade på sig ganska snabbt idag. Man vet aldrig hur mycket vila hon behöver för att komma igång igen, ibland räcker det att ta det lungt i en kvart för att hon ska orka, och ibland tar det betydligt längre tid. Men dagarna när hon har perioder av trötthet kommer oftare numera, och det är orsakat av strålningen. Det är ju sånt de vet kommer, inte nåt som kanske kan komma. Sen är det individuellt hur mycket man blir påverkad.

Dilemmat med kameran kvarstår, den vill helt enkelt inte knäppa kort av sig själv. Vi köpte en billig variant som kräver handhavande, så nån gång...

Imorgon bär det av igen. 45 mil mot sydost. Men först ska vi lämna Tim på dagis, så får han lite sovmorgon. Toyotan har snart gått 1000 mil på två månader, man kan ju tro att den gått som taxi. Bara behandlingen funkat är det värt varenda mil vi åkt.

Övertala Karro alltså.Och det var inte ens svårt. Nästan så man kunde tro att Karro tänkt tanken förr. Så det blev en liten avstickare i Valbo idag. Men det var lögn i he--te att få tag på en extra handkontroll så här efter jul. Slut i fyra butiker och då gav vi upp. Får väl leta lite i Uppsala till veckan.

Jag har passat på att bli en halv tand fattigare också. Ja, är det inte det ena så är det det andra, sa kärringen när hon blödde näsblod.
Den gick sönder igår kväll när vi käkade. Sen blev det till att försöka få tag på tandläkare. Jag hade lite förhoppning om att kunna svänga in här eller i Särna idag när vi kom hem, men de hade stängt för helgen. Men jag hittade en i Uppsala, tvärs över gården. Fick komma in sju i morse, och han drog snällt ut den trasiga biten. Får väl fixa till det ordentligt framöver, men nu gör det inte ont i alla fall.

Igår blev det en heldag på sjukan. En stor del av dagen tillbringades på lekterapin. Där pysslade vi ihop en väska, och lyckades engagera hela personalen. En riktigt avancerad skapelse, där limpistolen var tvungen att tas fram innan allt satt ihop som det skulle. Får se om det kommer bilder under helgen, inga garantier dock. Gårdagen avslutades med en snabbsväng på stan.

Dagen idag började med ovan nämnda käftisbesök, följt av strålning. Gick bra idag också, och sen hemfärd. Kallt hela vägen, varmast var -14, utanför Falun. Kanske det kan vända snart? Ett väldans tjat om vädret, men det är ju nåt man kan gnälla på utan att göra nåt åt det...

Nu väntar kojhelg för mig och barnen, och jobbhelg för Karro. Men vi kan ju vara inne nu när det står en liten vit burk under tv:n. Det värsta är väl att jag har lite på att-göra-listan också.

Riktigt darrig tv-kväll idag. Har i och för sig inte alldeles för många kanaler att välja på, men nåt borde väl finnas tycker man. Icke då.

Det blev en heldag i Björklinge. Inklusive både lunch och middag. Så idag var det vår tur att vara bortskämda. Och Tilda såg jag bara till när det var dags att äta, annars lekte hon med Noa och Linus hela tiden. Har inte en susning om vad de gjorde, men vi hörde skratt med jämna mellanrum så de hade roligt i alla fall.
Eftersom kameran ligger i Idre blir det inga bilder nu heller. Karro hade lite planer på att åka upp på fjället och åka skidor med Tim när de är lediga i två dagar, och då hade ju kameran passat bra. Det var innan vi såg väderprognosen... Nu lär det nog bli två kojdagar istället.

Vi passade på att testa att spela wii också, både jag och Tilda tyckte det var riktigt kul. Så den stora frågan nu är hur vi ska övertala frun i huset att det är alldeles nödvändigt att inhandla ett sådant. Förslag mottages med glädje. PS3 är min favorit och jag har försökt få in det i budgeten i ett par års tid, men med tanke på att barnen också ska kunna spela så hamnar nog det på önskelistan i några år till.

I morgon väntar stora sjukhusdagen den här veckan. Två läkarbesök, strålning och sjukgymnastik. Start 9:00 sen håller det på till 16:30, med en hel del dötid emellan. Läge för nån timme på lekterapin? Tur att smällkaramellsäsongen är slut så kanske man får lära sig nåt nytt. Eller kanske bara dricka kaffe. Man ska ju hålla sig till det man kan...

Man vänjer sig fort vid att vara hemma också. Nu känns det som en halv evighet innan man får träffa de sina igen, fast det bara är två dagar kvar. De här kortveckorna gör att stråltiden förlängs med en vecka pga alla röda dagar, men det är skönt att ha fått vara hemma i jul och nyår.

Ja, vad ska man annars kalla en röd dag när det är vitt ute? Kallt som skam är det även här i Uppsala, -22 grader visar stocken i fönstret. Känns som -35... Och det är väl vad det är i Idre nu. Det är länge sen det var så kallt så länge, känns det som. Får hoppas att världens ledare inte ska ha något mer möte om global uppvärmning, så kanske det blir så att man kan vara ute i alla fall. Lite ironiskt är det, att när de möts för att diskutera åtgärder (gick väl sådär), så är det snökaos och rekordkallt lite överallt i världen.

Gårdagen började med rejäl sovmorgon och långfrukost. Tilda sov till halv tio, och det var mitt fel. Glömde totalt bort att ge henne cortison på kvällen. Inget farligt eftersom hon får låg dos, men man kan bli lite extra trött, sa el doctore.
Jo tack, jag märkte det. Ja ja, sen var hon pigg och glad som en lärka hela dagen.
Hade strålning mitt på dagen, sen tog vi en liten paus på lekterapin på em. Skulle egentligen behövt göra en sväng ner på stan i ett par affärer, men det kan vänta till i morgon om det finns tid över då.

Idag ska vi göra oss en sväng till Björklinge och hälsa på Linus och Noa. Förhoppningsvis har de mor eller far hemma också. Tilda längtar efter att leka med Noa, men det är synd att det är så kallt att det inte går att vara ute. Eller kanske inte förresten eftersom jag bara har jeans med mig. Vi är ju i södern!

Ska försöka göra bilen lite ful också. Måste nog sätta lite papp i grillen om vi ska komma hem på fredag. -40 grader och fartvinden när man åker i 90-100 kan inte vara helt optimalt för motorn.

Nu är stian skurad och locket lagt på brunnen. Även morgonkaffet intaget, så nu gör vi ett försök att ta oss till förorten.

Ja då var vi på plats i Uppsala igen då. Lite trafik och fina vägar betyder bara fem timmar i bilen. Skönt. Kanske ska stanna här över helgen också när man ser väderprognosen. Kan bli ner mot -40 i norra Dalarna. Thank you. Men det är ju länge dit, så det hinner säkert ändra sig. -50 måhända?

Gårdagen bjöd på en väldigt trött Tilda. Det kändes som hennes kropp inte orkade någonting sa hon. Precis så som stråldoktorn beskrev att man kunde bli av strålningen. Annars har hon ju varit förvånansvärt pigg hittills. Men det är klart, det måste väl ta ut sin rätt nån gång. Middagen intogs på blåbärsstigen, revbensspjäll, potatis och en jädra massa sås. Gott som vanligt. Tilda åt två mackor och Tim en macka och lite grönsaker. Glass och maränger till efterrätt gick ner dock.

Strålngen idag gick finemang, och nu är man hej och du med all personal där också. Försökte få reda på lite mer i detalj hur det funkar med strålarna i kroppen, men de har inte lika gott om tid att förklara här. Lite mer patienter och lite mer löpande band-principen. Men skam den som ger sig.

Och på hemmaplan blir de bortskämda. Ronja tyckte att Tim skulle följa med hem från dagis idag, så kunde de äta middag där sen. Och då fick det bli så. Tim fick kortdag på dagis, och Karro behövde inte laga mat.

Nähä, sportens årskrönika avklarad så nu är det inte så mycket annat att göra, än att ringa och säga god natt till älsklingen och dra täcket över sig.

Jajamen. Det tog lite tid, men nu har det hänt. Och hon är skiträdd att den ska lossna när hon sover, inte det minsta nöjd med att den är lös.

Så där ja, nu blev det två inlägg idag. Och kvällen är fortfarande ung. Var ska detta sluta?