Bullbak och julgransplundring

Dagen började lite sådär, kan man väl säga. Vaknade lite sent, så det blev halvbråttom att komma till strålningen i tid. Men hann gjorde vi och när vi var klara var klockan halv nio. Eftersom vi inte hann med nån frukost gick vi till kiosken och köpte en macka, innan vi gick till lekterapin och satte oss. De hade egentligen inte öppnat, men var så snälla så vi fick komma in ändå. Nybryggt kaffe fanns det också.

Onsdagar är bakdag där, och idag stod kanelbullar på schemat. Jag hade tänkt att vi skulle gå hem, men Tilda ville stanna och baka, och så fick det bli. Innan de var klar med allt bak och stök hade klockan nästan hunnit bli tolv, så det var lika bra att ta lunch på sjukan också. Julgransplundringen skulle börja två, så det kändes onödigt att springa hem och äta, och sen direkt tillbaka igen. Tilda hann leka lite med en tjej som heter Malva också innan det var dags att börja dansa.
Och vad det dansades! Tre barn, sex personal och två föräldrar (ja, jag var en av dem). Det var tydligen många år sen det var så lite barn på en julgransplundring. Men det gjorde inte så mycket, det blev ju mer fika till oss som var där. Bullar, naturligtvis, och tårtor. Och mera kaffe. Kanske inte undra på att magen mår som den gör ibland.
Det hela avslutades med fiskdamm,och då var Olof rolig. Skickade ut ett paket skruv till Tilda, och en hålslag till ett annat barn. När det kom en penna till en tjej undrade Tilda om han hade druckit whiskey. Då skämdes hennes far lite. Men bara lite.
Så, en snabbsväng till lekterapin för att äta frukost slutade med sex timmar där! Men det var helt okej för Tilda har haft en bra dag idag. Pigg hela tiden med undantag för en liten stund efter lunch. Idag räckte det med att sitta ett tag och läsa en saga så var hon igång igen. Skönt med såna dagar.

På em kom mormor och morfar och hälsade på och åt pizza. Kul med besök en stund, och gott med mat... Konstigt att det är så mycket godare att äta när man har lite sällskap. Och Tilda myste när hon fick träffa mormor och morfar en stund.

Nu återstår att se om alla entertryckningar får vara med i det här inlägget, sist försvann de och det såg lite hoptryckt ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0