sykathen

Det innebär ju att det hänt nåt, förhoppningsvis. Jo men visst serru.

Tilda har ju börjat skolan. På riktigt nu. En liten ettagluttare med skolplikt. Nu kan man ju inte göra som man vill längre. Kan liksom inte bara vara borta en dag för att man har lust att göra nåt annat.

Trivs gör hon iaf. Så in i bängen mycket.

Och mor och far är helnöjda med. Tilda har från i år en assistent som bara är med henne, både på skola och fritids. Känns fantastiskt bra, och allt var klappat och klart INNAN skolan började. Bra där. Och en otrolig trygghet för Tilda att veta vem som är med henne som stöd framöver.

Detta blir bra känns det som.

Timpan går på dagis, och är lite sur för att han inte får börja skolan. Ännu surare blir han när man förklarar att han inte får börja nästa år heller, utan måste stanna på dagis två år till. Även om han inte har en susning om hur lång tid två år är...

Drygt en vecka är det iaf till nästa MRT i Falun. Då får vi reda på hur vi ska leva i höst. Ingen idé att planera alltför mycket innan dess. Livet kan ju återigen ta en snabb vändning efter ett telefonsamtal från Uppsala.

Men innan dess hinner vi ju med några dagar jobb, skola, fritids och dagis.

Av semestern. Men vi har ju hunnit med att vara borta i två veckor, så det var fyra stycken hemlängtande som

idag kom till Idre. Igår var jag tvungen att lova Tilda att vi verkligen skulle åka hem idag. Hade inte sotarn kommit till lilla stugan idag hade vi nog åkt redan igår kväll.

Tilda och Tim har suttit vid TV:n och spelat Mario Kart på wii sen vi kom hem, Tilda med sin docka i knät. Jag och Karro var med och körde en sväng också. Måste hitta svårare spel...

Fem dagar på västkusten och tio dagar i Värmland blev det. Tanken var nog att vi skulle hem och byta lite kläder i väskorna emellan, men det gick ju att tvätta lite i balja när vi väl var där. Konstigt nog var det en av oss som hade ganska mycket kläder med sig, så till HENNE behövde jag inte tvätta så mycket...

Som vanligt tajmade vi in marknaden i Sysslebäck, och det är ju alltid trevligt. Mest nöjd är nog Karro med att det finns loppisar precis överallt i norra Värmland. Jag var inte lika nöjd med det i morse när jag skulle packa bilen kan tilläggas. Men vi fick med allt, även om bilen var fylld från golv till tak. Och det var den INTE när vi for.

Barnens bästa minne av semestern är enhälligt: Att fiska krabbor var det absolut roligaste. Jag måste nog nästan hålla med där, även om jag var totalt värdelös på det.

Lite bilder kommer också, lyckades knäppa en hel hög med bra bilder men var ju tvungen att välja några.

Tim och Mats fiskar krabbor.

Tilda och Pia gör samma sak.

Några napp blev det. Tilda vågar känna på de iaf...

Pia, Maja, Tilda och Karro myser på klipporna

Den här sjöboden fick vara med bara för att det såg roligt ut. Längre stege nästa gång måhända?

Lite bad hanns med. Av 75% av familjen.... När de får upp havet i 26 grader ska jag också bada. Tilda har precis dragit i sig lite saltvatten, det är därför hon gapar så. Det var tydligen inte så gott.

Mer krabbfiske. Nu på en ö. Pia, Tilda och Mats lyckades betydligt bättre än mig, Karro och Tim. Kan man skylla på att man är landkrabba en sån gång?

Karro, Tim och das Boot.

Snabba ryck till Värmland. Där lyckades jag locka ner far med löfte om att hjälpa till och sätta upp ny hängränna och stuprör. Man tydligen måste ha såna här grymma glasögon om man ska kapa en hängränna. Annars får man allt i ögonen. I alla fall om man satt handtaget på kapskivan åt fel håll...

En liten blåbärsplockarutflykt hanns med. Inte lika mycket blåbär i år, men det räckte gott och väl till en paj.

Lycklig bärplockare.

En fiskesväng till moster Agneta´s lilla stuga vid Kvarnsjön blev det ocksåd. Ingen fisk, men otroligt mysigt ställe. Inte många som kan sitta på verandan och meta. Rodde ett varv runt sjön också, men ingenting tycktes duga åt de satans firrarna. Det blev inget annat än stumma lår.

Här var vi en del när vi var små, med mor och far. Och det var lika underbart skönt att komma dit nu. Totalt lugn mitt ute i skogen. En roddbåt och ett fiskespö. Kan inte bli mycket bättre än så.

Man kan väl bara sammanfatta semestern med att vi haft det alldeles fantastiskt bra. Det allra bästa som hände är nog, trots krabbfiske, att lilla Signe kom. Tomas och Carolina var upp och hälsade på oss i Kungsvik, som det tydligen hette:) Nån dag senare kom Signe Harriet Sivertsson ut, och farbror(lät förbannat gammalt), faster och två kusiner är överlyckliga. Lite bilder på söt bebis finns här.

En hel del bilder blev det den här gången. Och tydligen har jag inte uppgraderat mig till "blogg premium" som ger en rätt att använda enterknappen. Det kanske kostar extra...