Ja du...
Som min älskade fru skrev, så är jag inte helt hundra på det här med uppdatering av bloggen.
Varför vet jag inte, men tanken på att skriva infinner sig inte så där ofta nu för tiden.
En gissning är dock att när man har det lite jobbigt i livet, som med Tildas sjukdom, blir det lite som ett terapiarbete att skriva. Man skriver helt enkelt av sig.
Första gången Tilda blev sjuk var det några som fick sitta i telefon, mer eller minder frivilligt, ganska länge när jag ringde. Den här bloggen fanns inte då...
Då var det sättet att få ut saker på.
En kompis fru blev t ex väldigt förvånad när hennes man pratade i telefon en hel halvtimma! Det var nytt rekord med ca 29 minuter... Den här bloggen fanns inte då.
Man kunde också ringa nån bara för att få prata om hjärntumörer och mediciner och operationer. Antagligen väldigt kul att lyssna på... Den här bloggen fanns inte då.
Vad jag vill säga är att mår jag bra, finns inte behovet att dela med sig lika mycket. Visst vill jag naturligtvis att Ni ska få reda på att vi mår bra också, men tanken på att skriva det kommer inte lika självklart som när man har det lite jobbigt.
Karros nya blogg blir det förhoppningsvis lite mer fart på.
Här är tanken att dt fortsättningsvis ska handla om Tilda, och hur allt fortlöper, och det kommer att komma uppdateringar även här.
Men vi kan bara hoppas att det inte blir så ofta.
Dåliga på att uppdatera!
Jag (Karolin) har fixat en ny blogg! KarroS
Jag gjorde det för att jag vill testa olika inställningar mm. Vågar inte göra det på den här sidan, skulle säkert lyckas radera allt!
Jag gjorde det för att jag vill testa olika inställningar mm. Vågar inte göra det på den här sidan, skulle säkert lyckas radera allt!
And her name is...
Minnah Maiden Sivertsson.

Detv här med lobbyverksamhet kanske är en framtida karriär.
Grattis gammelmorfar!
Grattis från hela familjen!
Aldrig mera dansa.
Inte för att jag vet när jag dansade senast, men det blev tydligen en regndans. Varje dag av semestern hittills har det regnat, utom en. Då åkte vi bil.
Jaja, vi är lediga iaf. Och just nu sitter vi i Värmland och har det bra. Karro är kanske inte helt nöjd, för det är ganska varmt så man behöver inte elda så mycket. Inte alls faktiskt. Men det kan komma att ändras, om inte annat ifall hon vill ha lite stekt fläsk nån kväll. För då duger inte spisen och stekpannan. Nej, det blir ju så mycket godare om man steker över öppen eld.
Ett par svängar här omkring har vi hunnit med också. Igår blev det en tur till en sätervall för att äta kolbulle och klappa getter, och idag en sväng till "pilgrimstapeten" för lite marknad. Inhandlade en skohylla och tre glassar. Och då sken faktiskt solen! Imorgon hotar de med heldagsregn, så vi får nog ta kojdag eller nåt. Kanske ska passa på att pudra lite tvättmedel över Minnahs dregel-haklappar och hänga ut dem.
Lite bilder.

Tilda klappar killingar (?). Den till vänster försökte hela tiden smaska på hennes fingrar. Fanns nog lite god lingonsylt kvar efter lunchen.

Tim tog mod till sig och klappade lite han också. Det slutade han rätt fort med när den började äta på hans jacka.
Yrsel
IdreYran är i full gång, och fulla är det nog många som börjar bli nu. Men vi sitter som vanligt i vår pensionärskuvös och myser och tittar på de som åker förbi. Jonis är uppe med två kompisar, men de kände sig lite uttittade när de gled ner till byn på sina longboards. Skulle nog ha skaffat epatraktor istället. Inga festprissar är det heller, var nere och tittade i en kvart igår kväll innan de gav upp och gick hem. Vart är ungdomen på väg egentligen...?
Om inte annat så har jag iaf äntligen börjat min semester, och det dröjde nog en timme, sen började det regna. Och det enda solen ser ut att lysa är med sin frånvaro. Men klockan ringer inte 4 på tre veckor och det är inte helt fel.
Det är en annan femma att vi har ett hus att måla, med vattenburen färg. Kan bli en välmålad grund.
Tänkte lägga upp en hög med kort på Minnah, nu när vi äntligen fått tummen ur och knäppt lite bilder.
På återseende.








Same same, but different, all the way. Den sista bilden fick vara med för att Karro lyckades fånga henne mitt i en nysning.
Bara en vecka kvar.
En vecka och sen semester. Men vi har ju tagit lite minisemestrar två helger i rad nu.
Förra helgen till Västerås, med en liten avstickare till Götet för att se 6 gubbar mellan 50 och 60 år spela och sjunga. Det gjorde de med den äran, helt sanslöst bra kväll för mig. Resten av la familia hade det nog inte så dumt heller, de fick ju äta kina-käk...
Nu är vi hemkomna efter en snabbvisit i lilla stugan i Värmland. Lugn och skön helg med kanonväder igår. Det firade jag och de stora barnen med vattenkrig. Jag vann. Karro såg till att hålla sig nära vagnen där Minnah sov hela tiden. Lite fegt där.
Inga bilder dock, på vare sig vatten eller nymålat rum. För det har minsann varit såna som är flitiga där på besök också. Vitt och ljust inne i stugan istället för furu på väggar och tak.
Dags att sova lite nu, klockan ringer om 5 timmar.
Måste bara testa om det går att blogga frå...

Måste bara testa om det går att blogga från mobilen. Om det här kommer med funkar det nog...
Som en droppe i Sahara!
Det är väl ungefär så tätt som inläggen duggar här. Men eftersom det var lite morgondagg i norra Tchad i morse var det väl dags igen då...
Har det hänt nåt? Kanske lite då. Mest har väl den här lilla hänt oss.

Minnah Sivertsson, född den 15 maj. Jag lobbar hårt för att andranamnet ska bli "Maiden", men det går otroligt trögt...
Lillasyster till två stolta syskon, som inte kan få nog av att stoppa i nappen och pussa på henne.

Tilda har f ö klarat av ett par MRT med bra resultat. På den senaste glänste hennes resultat så bra att de inte vill träffa oss igen förrän om ett halvår. Först hotade de med att vi skulle komma en gång per år hädanefter, men då sa vi stopp. Lite koll vill vi allt ha på dotra. Det är trots allt en trygghet att göra de där undersökningarna var 3:e månad, och att sen inte åka dit på ett helt år var lite väl hårt. Vi fick som vi ville...
Annars rullar livet på i sin makliga takt på Kvarnvägen. Nu är det ju sommar och man är inne i den osociala delen av året. Blir lätt så när man börjar jobba 5 på morgonen. Man får mycket ledig tid på em, men nån fastprisse är man onekligen inte. Karro och kidsen har sommarlov, även om Tilda tycker det är tråkigt att inte få gå till skolan på "superjättelänge". Men det är ju bara två veckor kvar till semester.
Innan dess en liten minisemester till helgen. Västerås först, och sen blir det Maiden på Ullevi på fredag för herr Sivertsson.
Kan bara bli bra.
Så där ja. Nu fattas bara lite fler bilder så är det klart.

Långhelg i början av juni, och då kom kusin Signe och hälsade på! Hennes mor och far också, men mest Signe.

Enda bilden av totalt tio där iaf två titta framåt.

Tim testar om skinnet, filten och gosedjuret funkar för Minnah.

Här är nog enda kortet på tim där han inte gör sin fotomin. Däremot har han ganska mycket godis i munnen.
Och med det var det dags att stänga butiken för idag, och mest troligt även för denna månad. Men det är ju snart juli, och vem vet vad som väntar då? Förutom Iron Maiden förstås...
Mage
Nog växer den. Och mår som h*n ska. Var på extra ultraljud häromdagen eftersom den där inne haft lite stora njurar, men nu såg det så bra ut så. Bara för att hålla lite koll då h*n blir det ytterligare en sväng till Falun framöver. Men som det lät på doktorn så skulle det mest troligt inte vara några som helst problem.


Innan det blir dags för den trippen ska vi till.... Falun! Jag och Tilda då. Snart dags för MRT igen. Vi fick en lite tidigare tid för röntgen eftersom vi ska ner till hormondoktorn på koll. Snällt av dem att flytta tid så där utan knorr.
Annars hinner vi inte med så mycket mer än jobb och jobb nuförtiden. Eftersom vi jobbar mot varandra så hinner vi inte med så mycket annat. Och så är det ju det här med skola också. Nu får Tilda gå i skolan igen, annat var det förra veckan när vattkopporna var på tapeten. Den här veckan är hon där, men får gå för sig själv med sin assistent. Hon träffar en del klasskompisar som haft vattkoppor, så det går nog ingen större nöd på lilla fröken, även om hon naturligtvis helst vill gå som vanligt i klassen. Vi har lite förhoppningar på att hon kan komma tillbaka dit nästa vecka, ska bara lyckas få tag på el doctore och få ett OK på det först. Gick bet idag, men försöker på nytt i morgon.
Tilda har iaf gjort säsongspremiär i skidbacken. I fjol blev det ju inget åka av, men nu var hon sugen på att försöka igen. Gick ganska bra, förutom att hennes vänsterben inte riktigt vill styra dit hon vill. Det innebär att hon spänner sig nåt så alldeles otroligt mycket, och var helt knäckt efter en halvtimme. Men hon vill då upp och åka nån mer gång , så det kan ju inte ha varit helt jättetråkigt.
Tim har blivit helt grym på att stanna, så nu börjar det bli dags för lite större backar.

Ren tur att jag hann få de på bild. Det var bra vallat, och det var inte många sekunder de lyckades stå still.
Lördagsfin
Äntligen blev det helg. Kallt igen idag, men det gör inte så mycket för då kan man sitta inne framför vinterstudion med gott samvete. Lauberhornrennen från Wengen idag, och det räcker med att se det för att få träningsvärk.
Men di små har gjort sig lördagsfina så det räcker. Behöver kanske inte tillägga att Tim fick hjälp att välja kläder.
Tur att det är vinter så overallen ska på när det är dags att åka på affären.

Stålmannen-strumbyxor och kjol är dagens kombination. Och naturligtvis mössa så man inte fryser om huvudet.
Skidpremiär
Idag har det skett, Tim har ansett sig tillräckligt stor att åka slalom. Hans undanflykt hittills har varit att han ska göra det när han blir lite större, och nu var han tydligen det. Bra där junior!
Efter att ha lämnat Tilda på skolan och skottat av gården bar det så av mot fjället. Jag var tvungen att lova att vi bara skulle åka i barnbacken, annars hade det nog inte blivit något åka av alls. Men med det i ryggen stoppade han, med lite plågor, sina fötter i pjäxorna. Inte helt nöjd med passformen kanske, men det funkade.
Bort till barnbacken, och sen gick det bara utför. Hela vägen till liften.
Lite problem med det här att bromsa och stanna, men det har ju å andra sidan större delen av de danska gäster vi har också, så han var i gott sällskap.
Bra gick det, hur som helst. Och från att ha varit väldigt skeptisk till det här med skidåkning frågade han när vi kan åka nästa gång. För det var minsann roligt att åka lift och allra helst rullbandet! Det där med att åka utför var mest nå't man var tvungen att göra för att ta sig till liften.

Och så här tuff var han.
Gick bra
Både luciafirande och MRT. Ingen knöl i huvudet på Tilda. För att använda doktorns ord, "de såg ingenting". Det är min dotter det.
Så nu väntar vi bara på julen. Tilda och Tim längtar, men det de längtar efter mest är inte paket som det verkar, utan att få träffa Signe igen. Det är åtminstone bara det de pratar om än så länge. Kan komma att ändras fram mot slutet på veckan, misstänker jag, för då är ju Signe redan här.
Igår var det bröllopsdags också! Så numera får vi åka och hälsa på herr och fru Westblad framöver. Fantastiskt trevlig kväll, som Martin nog skulle sagt.
Lite lätt trötta barn idag bara, men det tar man mer än gärna.
Lite orolig
Men jag får nog skylla mig själv.
Bäst att ta det från början. Barnen ville lyssna på julsånger för ett par veckor sedan, och vilken briljant idé deras far då fick. Bästa julskivan måste ju bara vara "Lars Vegas Trio's jul". Som tur var fanns den på Spotify, och kidsen älskade den! Och med deras minne för texter så kunde de snart sjunga med.
Det är just det som börjar oroa mig lite.
I morgon är det ju dags för luciafirande med tillhörande skönsång på dagis, och jag kan bara hoppas att Tim sjunger som det är tänkt att det ska sjungas, och inte som de sjunger på skivan.
Som sagt, jag har bara mig själv att skylla.
Bäst att ta det från början. Barnen ville lyssna på julsånger för ett par veckor sedan, och vilken briljant idé deras far då fick. Bästa julskivan måste ju bara vara "Lars Vegas Trio's jul". Som tur var fanns den på Spotify, och kidsen älskade den! Och med deras minne för texter så kunde de snart sjunga med.
Det är just det som börjar oroa mig lite.
I morgon är det ju dags för luciafirande med tillhörande skönsång på dagis, och jag kan bara hoppas att Tim sjunger som det är tänkt att det ska sjungas, och inte som de sjunger på skivan.
Som sagt, jag har bara mig själv att skylla.
MRT
Igår var det dags igen. En tripp till Falun för mig och lilla damen. Bara röntgen och lite väga/mäta den här gången.
Lite skillnad var det dock, för Tilda hade bestämt sig för att försöka göra röntgen utan narkos. Lite fundersam på hur det skulle gå, men när hon väl bestämt sig så blir hon ju så fruktansvärt envis, så nog trodde vi väl att hon skulle greja det. Och visst gjorde hon det, med beröm godkänt. Rörde inte ett finger på nästan en timme Grymt stolt far efteråt.
Och jag har aldrig varit med om att vi varit klara före tolv förut. Allt tack vare att Tilda inte inte ville sövas.
Nu väntar då den där veckan. Den som följer varje MRT. Torsdag em är det väl tänkt att Bosse Strömberg ska ringa, och sen får vi se vad han har att säga.
Samma dag ska vi en sväng till Mora. Dags för lite sjukhus igen! Tjoho! Men då är det förhoppningsvis bara glada saker, sånt som ultraljud ska bjuda på.
Nähä, dags att bicka ner sig i kökssoffan och titta på Spartacus. Karro bara MÅSTE ju se Idol. Ge det en månad så har ingen en aning om vem som vann. Spartacus har de åtminstone gjort tv-serie om 2000 år efter att han levde...

