Ormjävlar
Sitter på ett hotellrum på Vildmarkshotellet på Kolmården, och mår för tillfället alldeles fantastiskt bra.
Gjorde MRT igår i Falun, och det gick bra. Röntgen alltså, svaret kommer som vanligt nästa vecka. Nu hade de fått en ny apparat som de ställde om hennes shunt med, så hon behövde ingen kontrollröntgen efter. Den kännde själv av om shunten stod rätt. Sånt gillar vi. Så det var bara att åka ner på rummet och vänta på att det skulle komma en läkare och säga att vi fick åka. Då var klockan före ett. Strax efter ett kommer en sköterska och säger att el doctore inte kan komma förrän kl två och skriva ut oss. Det är lite körigt. Fine, en timme kan vi vänta, Tilda ska ju ändå käka lite och ta mediciner.
Halv tre ringer jag och undrar var doktorn är. Lagom sur personal ska leta efter henne...
Klockan blir tre, ingen doktor i sikte. Jag ringer och säger att om fem minuter åker vi, är det nåt kan de ringa.
Ingen har då ringt än, och nu har det gått snart ett och ett halvt dygn sen vi åkte...
De kanske inte saknar oss så mycket.
Efter en natt hos mormor och morfar i V-ås åkte vi då sen hit till Kolmården. En kombination av dåligt skyltat och omkörning vid skylt ledde till en liten omväg, men det var ganska lugnt. Tur man har GPS att dra igång när man är lite lost...
Så idag blev det lite djurpark först. Sen passade vi på att ta Tropicarium idag också. Fy satan för dessa ormar. Herrn i huset var alldeles kallsvettig inan vi kom till fiskarna. Den som kom på att ha giftiga ormar i terrrarier i Sverige borde skickas till Australien. Där lever de ju fritt! Bara att gå ut och bli biten. Men nu är det gjort, dit behöver vi inte gå igen.
Resterande del av parken hann vi med, så när som på aporna och delfinshowen. Det tar vi imorgon. Sen blir det nog bad på em, väderleken lovar ca 5 grader och regn. Då får man vara inne.
Nu sitter jag och älsklingen och tittar på Happy Gilmore och dricker vin, och kidsen sover gott. Undrar förresten hur jag fick henne att titta på en film om golf...
Det kan bli bilder sen, men inga garantier...
Gjorde MRT igår i Falun, och det gick bra. Röntgen alltså, svaret kommer som vanligt nästa vecka. Nu hade de fått en ny apparat som de ställde om hennes shunt med, så hon behövde ingen kontrollröntgen efter. Den kännde själv av om shunten stod rätt. Sånt gillar vi. Så det var bara att åka ner på rummet och vänta på att det skulle komma en läkare och säga att vi fick åka. Då var klockan före ett. Strax efter ett kommer en sköterska och säger att el doctore inte kan komma förrän kl två och skriva ut oss. Det är lite körigt. Fine, en timme kan vi vänta, Tilda ska ju ändå käka lite och ta mediciner.
Halv tre ringer jag och undrar var doktorn är. Lagom sur personal ska leta efter henne...
Klockan blir tre, ingen doktor i sikte. Jag ringer och säger att om fem minuter åker vi, är det nåt kan de ringa.
Ingen har då ringt än, och nu har det gått snart ett och ett halvt dygn sen vi åkte...
De kanske inte saknar oss så mycket.
Efter en natt hos mormor och morfar i V-ås åkte vi då sen hit till Kolmården. En kombination av dåligt skyltat och omkörning vid skylt ledde till en liten omväg, men det var ganska lugnt. Tur man har GPS att dra igång när man är lite lost...
Så idag blev det lite djurpark först. Sen passade vi på att ta Tropicarium idag också. Fy satan för dessa ormar. Herrn i huset var alldeles kallsvettig inan vi kom till fiskarna. Den som kom på att ha giftiga ormar i terrrarier i Sverige borde skickas till Australien. Där lever de ju fritt! Bara att gå ut och bli biten. Men nu är det gjort, dit behöver vi inte gå igen.
Resterande del av parken hann vi med, så när som på aporna och delfinshowen. Det tar vi imorgon. Sen blir det nog bad på em, väderleken lovar ca 5 grader och regn. Då får man vara inne.
Nu sitter jag och älsklingen och tittar på Happy Gilmore och dricker vin, och kidsen sover gott. Undrar förresten hur jag fick henne att titta på en film om golf...
Det kan bli bilder sen, men inga garantier...
Hoppsan
Ja den här helgen blev inte riktigt som planerad. Vattkoppor i skolan ställde det lite på ända kan man väl säga. Man kan inte annat än vara lite missnöjd att Tilda inte fick det när hon var "frisk", eller att vi tänkte på att vaccinera henne då. Men det är lätt att vara efterklok.
Pratade men Falun i torsdags och förklarade läget. De i sin tur tog kontakt med Uppsala, som kom fram till att Tilda skulle ha mediciner och en spruta. Kruxet var bara att vi var tvungna att åka till Falun för sprutan...
Så går det när man bor i Bangladesh. Men vad gör man?
Jo, man åker bil 50 mil, och är inne i 15 minuter. Gott så. Det blev en liten oplanerad utflykt.
Tim var nöjd iaf, han tyckte mest det var roligt att få komma till sjukan i Falun en gång, och blev nästan lite sur när vi skulle åka därifrån.
Det tråkigaste var att de tyckte att Tilda skulle stanna hemma från skolan i tre veckor, för att se så att inga fler var smittade. Det innebar också att hon missade ett pyjamaskalas idag (lördag) som hon sett fram emot hela veckan.
Men vi hade en egen pyjamasfest hemma med godis och tv-spel hela familjen, så det blev ganska bra ändå. Enda minuset där var väl att Karro vann över mig. Funderar på att sälja ett Wii...
Eller åtminstone bara spela sånt man vet att frugan är kass på.
Nu ska vi se om det kommer hit lite färg på måndag eller tisdag, så vi kan måla lite kök innan vi åker neröver igen. arro hade rivit tapeter i köket en dag när jag kom hem från jobet, så det var inte så mycket annat att göra än att måla. Nytt golv ska det bli också.
Men på onsdag bär det av söderut. Först MRT, sen delfiner.
Pratade men Falun i torsdags och förklarade läget. De i sin tur tog kontakt med Uppsala, som kom fram till att Tilda skulle ha mediciner och en spruta. Kruxet var bara att vi var tvungna att åka till Falun för sprutan...
Så går det när man bor i Bangladesh. Men vad gör man?
Jo, man åker bil 50 mil, och är inne i 15 minuter. Gott så. Det blev en liten oplanerad utflykt.
Tim var nöjd iaf, han tyckte mest det var roligt att få komma till sjukan i Falun en gång, och blev nästan lite sur när vi skulle åka därifrån.
Det tråkigaste var att de tyckte att Tilda skulle stanna hemma från skolan i tre veckor, för att se så att inga fler var smittade. Det innebar också att hon missade ett pyjamaskalas idag (lördag) som hon sett fram emot hela veckan.
Men vi hade en egen pyjamasfest hemma med godis och tv-spel hela familjen, så det blev ganska bra ändå. Enda minuset där var väl att Karro vann över mig. Funderar på att sälja ett Wii...
Eller åtminstone bara spela sånt man vet att frugan är kass på.
Nu ska vi se om det kommer hit lite färg på måndag eller tisdag, så vi kan måla lite kök innan vi åker neröver igen. arro hade rivit tapeter i köket en dag när jag kom hem från jobet, så det var inte så mycket annat att göra än att måla. Nytt golv ska det bli också.
Men på onsdag bär det av söderut. Först MRT, sen delfiner.
Helg
Mys och städhelg har det varit på Kvarnvägen. Kidsens rum har fått sig varsin genomgång, och nu kan man till och med se golven i dem. Inte så mycket som blev slängt, men nån kasse trasiga leksaker fick vi allt ihop.
Städningen fick äga rum på fm, för man kan ju inte vara inne hela dagen när det är så fint väder ute.
Lite biltvätt och städ i den hanns också med, det kan man ju faktiskt göra ute. Svart bil är fin när den är ren, men det är den bara när man inte använder den. Tur man tycker om att tvätta bil...
Igår gjorde jag och Tim en sväng upp till Klingforsen för att titta på vattnet och kasta lite stenar. Ingen vårflod än, men det ska nog inte dröja alltför länge innan det börjar tina på fjällen så det fyller på lite. Kasta sten i vattnet är å andra sidan inte fy skam det heller, så vi hade att göra ett tag i alla fall.
"Tjejernas lag", som Tim säger, stannade hemma och satt i solen och gjorde pärlarmband. De hade det inte så tokigt de heller.
Nu börjar det närma sig MRT igen också, och när den är avklarad åker vi från Falun, via Västerås, till Kolmården för en helg på Vildmarkshotellet. Tre dagar djurpark, och inte minst hotellfrukost, som avslutas med en VIP-träff för Tilda hos delfinerna. Hon ska få sitta vid bassängkanten och mata dem och klappa dem.
Allt tack vare en stiftelse som heter "Min stora dag".
Ska bli helt underbart att få göra något extra med henne, som har fått slita så i vinter.
Återstår att se om far och son också får följa med, eller om vi får titta på tigrar under tiden.
Och nu har det hänt igen, kameran har varit med!
Timpan vid Klingen. Han sprang runt som en kalv på grönbete, med en lätt nervös far efter när det blev lite väl nära kanten till forsen.
Grym bergsklättrare.
Inte mycket vatten än, men vackert är det.
Och Tilda och Karro satt i solen och myste och åt godis.
Städningen fick äga rum på fm, för man kan ju inte vara inne hela dagen när det är så fint väder ute.
Lite biltvätt och städ i den hanns också med, det kan man ju faktiskt göra ute. Svart bil är fin när den är ren, men det är den bara när man inte använder den. Tur man tycker om att tvätta bil...
Igår gjorde jag och Tim en sväng upp till Klingforsen för att titta på vattnet och kasta lite stenar. Ingen vårflod än, men det ska nog inte dröja alltför länge innan det börjar tina på fjällen så det fyller på lite. Kasta sten i vattnet är å andra sidan inte fy skam det heller, så vi hade att göra ett tag i alla fall.
"Tjejernas lag", som Tim säger, stannade hemma och satt i solen och gjorde pärlarmband. De hade det inte så tokigt de heller.
Nu börjar det närma sig MRT igen också, och när den är avklarad åker vi från Falun, via Västerås, till Kolmården för en helg på Vildmarkshotellet. Tre dagar djurpark, och inte minst hotellfrukost, som avslutas med en VIP-träff för Tilda hos delfinerna. Hon ska få sitta vid bassängkanten och mata dem och klappa dem.
Allt tack vare en stiftelse som heter "Min stora dag".
Ska bli helt underbart att få göra något extra med henne, som har fått slita så i vinter.
Återstår att se om far och son också får följa med, eller om vi får titta på tigrar under tiden.
Och nu har det hänt igen, kameran har varit med!
Timpan vid Klingen. Han sprang runt som en kalv på grönbete, med en lätt nervös far efter när det blev lite väl nära kanten till forsen.
Grym bergsklättrare.
Inte mycket vatten än, men vackert är det.
Och Tilda och Karro satt i solen och myste och åt godis.
The end
Jaha, så var det slut.
Det var den vintern det, lika tomt varje år efter säsongsavslutningen. Kanonföre i backarna fortfarande och inte en käft, mer än några som passade på att åka skoter uppför Chocken idag. Det gick bra, de kom upp, men det var inte mer heller. Lite hårdare och isigare än de räknat med. Kunde ha blivit dyrt...
Vi som jobbade fick gå åt andra hållet och plocka ner näten som suttit där i vinter. TACK du som uppfann stegjärn. Utan dem hade det nog blivit lite problem. Och vad brant det var när man inte hade skidor på fötterna. Den är brant då med, men då kan man åtminstone bestämma fart själv. Idag var det mer att bara hålla sig på benen och inte trassla in de där piggarna i nätet.
Nu är det nere iaf och vi kan fortsätta med att rensa backarna som inte lutar så mycket.
Karro gjorde sista dagen på jobbet idag. De avslutade med utvärderning av vintern. Nu väntar några veckor föräldraledighet och arbetslöshet för henne innan sommarsäsongen drar igång.
Det var den vintern det, lika tomt varje år efter säsongsavslutningen. Kanonföre i backarna fortfarande och inte en käft, mer än några som passade på att åka skoter uppför Chocken idag. Det gick bra, de kom upp, men det var inte mer heller. Lite hårdare och isigare än de räknat med. Kunde ha blivit dyrt...
Vi som jobbade fick gå åt andra hållet och plocka ner näten som suttit där i vinter. TACK du som uppfann stegjärn. Utan dem hade det nog blivit lite problem. Och vad brant det var när man inte hade skidor på fötterna. Den är brant då med, men då kan man åtminstone bestämma fart själv. Idag var det mer att bara hålla sig på benen och inte trassla in de där piggarna i nätet.
Nu är det nere iaf och vi kan fortsätta med att rensa backarna som inte lutar så mycket.
Karro gjorde sista dagen på jobbet idag. De avslutade med utvärderning av vintern. Nu väntar några veckor föräldraledighet och arbetslöshet för henne innan sommarsäsongen drar igång.
Nu är det vår!
Så skönt med sol och lite värme. Nu tinar det och hundskiten kommer fram, och om inte allt för länge sitter man (förhoppningsvis) och klipper gräs.
Kidsen är nöjda de med, Timpan kan ta fram cykel och trampbil, och Tilda kan gå utan att behöva halka och ramla hela tiden.
Helgen bjöd på kalasväder, och av den planerade städningen blev intet. Vi satt mest ute och bara njöt. Lite sena kvällar för kidsen både fredag (middag, spel och vin med Larssons/Svensson) och lördag (middag med Westblads/Pettersson). Så på söndagen var det lite slitna barn, vilket Tim toppade med att få feber på kvällen. VAB för KARRO med TIM på måndagen. Det ni, var en högoddsare samma dag som Tilda startade sin tredje cytokur. Nu dessutom med höjd dos, tre tabletter istället för en. Hon var inte helt nöjd med tillvaron idag när medicinerna kom fram, men det gick bra det med till slut.
Krånglet för henne var dock inte över med det.
Det var dags för blodprov idag igen, och det brukar inte vara något problem att ta stick i fingret. Det var det inte heller, till en början. Sen började det sina och de var tvungen att sticka en gång till, det gillade hon inte riktigt, det gör ju trots allt lite ont. När de trodde de var klara såg jag att det var koagel i röret, och att det inte skulle gå att få något svar av det, så det blev ett tredje stick. Och då var måttet rågat, mer än så gick hon inte med på sa hon. Som tur var såg det ut att funka enligt sjuksköterskan, jag fick aldrig kolla på det röret...
Mor och son hemma idag då. Men Tim kom upp vid 6 i morse och sa att han mådde mycket bättre och ville till dagis. Hold your horses boy, du ska i alla fall vara hemma en dag om du haft feber på kvällen.
Han blev lite sur för det, men det var väl okej då. Sen var han pigg hela dagen, så i morgon blir det dagis igen.
Tilda däremot har varit lite trött idag, så vi får väl bara se hur länge det går i morgon. Det är ju inte värre än att åka och hämta henne om det inte funkar. Och just nu kan man inte veta hur hon mår imorgon, det kan vara så otroligt olika från dag till dag.
Nu väntar en veckas snöskottande för att få backar och liftspår att hålla, innan det är dags att plocka in allt för den här säsongen. Snart slut på köande på ICA för en månad eller två, nu är det lågsäsong å det grövsta.
Ganska trist egentligen.
Kidsen är nöjda de med, Timpan kan ta fram cykel och trampbil, och Tilda kan gå utan att behöva halka och ramla hela tiden.
Helgen bjöd på kalasväder, och av den planerade städningen blev intet. Vi satt mest ute och bara njöt. Lite sena kvällar för kidsen både fredag (middag, spel och vin med Larssons/Svensson) och lördag (middag med Westblads/Pettersson). Så på söndagen var det lite slitna barn, vilket Tim toppade med att få feber på kvällen. VAB för KARRO med TIM på måndagen. Det ni, var en högoddsare samma dag som Tilda startade sin tredje cytokur. Nu dessutom med höjd dos, tre tabletter istället för en. Hon var inte helt nöjd med tillvaron idag när medicinerna kom fram, men det gick bra det med till slut.
Krånglet för henne var dock inte över med det.
Det var dags för blodprov idag igen, och det brukar inte vara något problem att ta stick i fingret. Det var det inte heller, till en början. Sen började det sina och de var tvungen att sticka en gång till, det gillade hon inte riktigt, det gör ju trots allt lite ont. När de trodde de var klara såg jag att det var koagel i röret, och att det inte skulle gå att få något svar av det, så det blev ett tredje stick. Och då var måttet rågat, mer än så gick hon inte med på sa hon. Som tur var såg det ut att funka enligt sjuksköterskan, jag fick aldrig kolla på det röret...
Mor och son hemma idag då. Men Tim kom upp vid 6 i morse och sa att han mådde mycket bättre och ville till dagis. Hold your horses boy, du ska i alla fall vara hemma en dag om du haft feber på kvällen.
Han blev lite sur för det, men det var väl okej då. Sen var han pigg hela dagen, så i morgon blir det dagis igen.
Tilda däremot har varit lite trött idag, så vi får väl bara se hur länge det går i morgon. Det är ju inte värre än att åka och hämta henne om det inte funkar. Och just nu kan man inte veta hur hon mår imorgon, det kan vara så otroligt olika från dag till dag.
Nu väntar en veckas snöskottande för att få backar och liftspår att hålla, innan det är dags att plocka in allt för den här säsongen. Snart slut på köande på ICA för en månad eller två, nu är det lågsäsong å det grövsta.
Ganska trist egentligen.
Världen är bra liten ibland
Jobb idag. Fortfarande mycket folk, och då blir det ju en del som gör illa sig och måste ha skjuts till el doctore. Den här veckan är vi ganska bra rustade med tre läkare eftersom det är högsäsong, normalt har vi två som jobbar.
Jag stod och pratade med två av dem, och tyckte att den ena var väldigt bekant på nåt vis. Och inte bara så att man sett honom på IF förut.
De flesta läkare vi har uppe jobbar normalt i Mora eller Falun. Barnläkare från Falun är han inte, var jag helt hundra på, men kanske narkosläkare som vi haft nån gång? Till slut blev jag tvungen att fråga var han jobbade som, och jo men vistt, han var neurokirurg. Och då trillade poletten ner.
Det var han som opererade bort tumören på Tilda i höstas.
Så kan det vara ibland. Hoppas han får det lungt denna vecka, och får tid att ha lite semester. Det är han värd:)
Jag stod och pratade med två av dem, och tyckte att den ena var väldigt bekant på nåt vis. Och inte bara så att man sett honom på IF förut.
De flesta läkare vi har uppe jobbar normalt i Mora eller Falun. Barnläkare från Falun är han inte, var jag helt hundra på, men kanske narkosläkare som vi haft nån gång? Till slut blev jag tvungen att fråga var han jobbade som, och jo men vistt, han var neurokirurg. Och då trillade poletten ner.
Det var han som opererade bort tumören på Tilda i höstas.
Så kan det vara ibland. Hoppas han får det lungt denna vecka, och får tid att ha lite semester. Det är han värd:)
Snöar det söderut?
Det gör det inte här. Än, i alla fall. Påskens sista dag bjöd på strålande sol sånär som på några moln mitt på dagen. En skön dag att jobba på, när man får vara ute. De som är här på semester verkade också trivas. Idre Fjäll liknade lite en myrstack på fm idag. Sen hade många hittat sin plats i solen, och satt och njöt. Ganska trångt i backen ändå, och jag vet inte om det varit så mycket folk nån påsk förut. Kul!
Nu har vi jobbat lite om varandra i några dagar igen, men eftersom Karro jobbade kväll i helgen kunde hon ju sitta ute och få lite färg hon med. Bra det, så är älsklingen go och gla när hon kommer hem...
Tomas och Carolina har varit uppe i helgen/veckan, så nu har T n' T fått leka och mysa lite. Vi har blivit bortskämda med god mat också, som vanligt när de är här. Inte helt fel att få varva mellan Wallenbergare och lammstek.
Nu väntar tre dagar dagis/fritids för kidsen innan det blir långhelg igen. Inget riktigt påsklov, men ändå lite.
Sen är det bara ytterligare en vecka kvar av denna vintersäsong. Satan i gatan vad fort det gått även i år. Men jag har å andra sidan inte jobbat mer än ett par månader heller. Början av vintern försvann på något vis...
Nähä, tillbaka till idag. När jag kom hem stod Karo och lagade mat, nyduschad och allmänt snygg. Såg sådär nöjd ut. Då kommer det ut, hon har plockat fram träningscykeln ur garderoben. Det var ju snällt, jag hade inget annat val än att sätta mig och trampa jag också. Man kan ju inte vara sämre. Så nu väntar förmodligen en kraftig träningsvärk på att smyga in i mina lår när jag sover. Oddset just nu är 1,01 på stubbar till ben imorgon.
Men imorgon kväll ska min kära fru på klädparty. Kanske ska passa på att trampa lite då också, så ligger jag före.
Det bästa var att cykelbyxorna inte hade krympt i vinter. De har haft den förmågan tidigare år. Återstår väl att se om tröjan fortfarande passar när man kan komma ut och trampa på riktig cykel om nån vecka.
Nu har vi jobbat lite om varandra i några dagar igen, men eftersom Karro jobbade kväll i helgen kunde hon ju sitta ute och få lite färg hon med. Bra det, så är älsklingen go och gla när hon kommer hem...
Tomas och Carolina har varit uppe i helgen/veckan, så nu har T n' T fått leka och mysa lite. Vi har blivit bortskämda med god mat också, som vanligt när de är här. Inte helt fel att få varva mellan Wallenbergare och lammstek.
Nu väntar tre dagar dagis/fritids för kidsen innan det blir långhelg igen. Inget riktigt påsklov, men ändå lite.
Sen är det bara ytterligare en vecka kvar av denna vintersäsong. Satan i gatan vad fort det gått även i år. Men jag har å andra sidan inte jobbat mer än ett par månader heller. Början av vintern försvann på något vis...
Nähä, tillbaka till idag. När jag kom hem stod Karo och lagade mat, nyduschad och allmänt snygg. Såg sådär nöjd ut. Då kommer det ut, hon har plockat fram träningscykeln ur garderoben. Det var ju snällt, jag hade inget annat val än att sätta mig och trampa jag också. Man kan ju inte vara sämre. Så nu väntar förmodligen en kraftig träningsvärk på att smyga in i mina lår när jag sover. Oddset just nu är 1,01 på stubbar till ben imorgon.
Men imorgon kväll ska min kära fru på klädparty. Kanske ska passa på att trampa lite då också, så ligger jag före.
Det bästa var att cykelbyxorna inte hade krympt i vinter. De har haft den förmågan tidigare år. Återstår väl att se om tröjan fortfarande passar när man kan komma ut och trampa på riktig cykel om nån vecka.
Sommar!
Då ska man vara utvilad då, var tanken. Vi har ju inte gjort annat än slappat hela helgen.
Lördagen bjöd på svenskt sommarväder med 5 grader och hällregn. Lite för mycket snö på marken bara, annars hade det varit som vilken midsommar som helst.
Men då hade vi ju en alldeles utmärkt ursäkt att bara ligga inne hela dagen. Enda svängen ut blev en snabbsväng till affären och en vända till vedbon för att fylla på i vedkorgen.
En ganska missnöjd fru hade jag i fredags. Vi åkte om Sälen för att hon skulle shoppa lite, men det gick inte riktigt som planerat. Hon hittade nästan inget hon ville ha! När hände det sist? Däremot fanns det massa goda ostar och skinkor att lägga pengarna på. Inte mig emot...
Nu väntar räkningarna på att betalas, sen har man kännt sig rik det man ska den här månaden.
Tilda har varit sur och grinig i helgen, inget som riktig duger till den unga damen. Direkt hon inte är som vanligt kommer tankarna på vad nästa MRT ska visa. Helt sjukt vad man blir styrd i sina funderingar av hennes humör. Men det är ju så det är, man vet aldrig hur länge livet får ha sin gilla gång den här vändan.
Och så får man dåligt samvete när man blir arg på henne, för man vet inte hur länge man har en dotter att bli arg på.
Nej fy satan, lite drygt en månad kvar till nästa MRT, sen får vi se om man kan slappna av nån vecka igen.
Nu ska vi se fram mot påsken. Tomas och Carolina kommer upp från Göteborg, Krille med familj kommer upp, och ö-borna med kids. Vi ska göra ett tappert försök att hinna träffa alla, och samtidigt jobba. Men nu är det ju ljust lite längre på kvällarna, så det ska nog gå bra...
Lördagen bjöd på svenskt sommarväder med 5 grader och hällregn. Lite för mycket snö på marken bara, annars hade det varit som vilken midsommar som helst.
Men då hade vi ju en alldeles utmärkt ursäkt att bara ligga inne hela dagen. Enda svängen ut blev en snabbsväng till affären och en vända till vedbon för att fylla på i vedkorgen.
En ganska missnöjd fru hade jag i fredags. Vi åkte om Sälen för att hon skulle shoppa lite, men det gick inte riktigt som planerat. Hon hittade nästan inget hon ville ha! När hände det sist? Däremot fanns det massa goda ostar och skinkor att lägga pengarna på. Inte mig emot...
Nu väntar räkningarna på att betalas, sen har man kännt sig rik det man ska den här månaden.
Tilda har varit sur och grinig i helgen, inget som riktig duger till den unga damen. Direkt hon inte är som vanligt kommer tankarna på vad nästa MRT ska visa. Helt sjukt vad man blir styrd i sina funderingar av hennes humör. Men det är ju så det är, man vet aldrig hur länge livet får ha sin gilla gång den här vändan.
Och så får man dåligt samvete när man blir arg på henne, för man vet inte hur länge man har en dotter att bli arg på.
Nej fy satan, lite drygt en månad kvar till nästa MRT, sen får vi se om man kan slappna av nån vecka igen.
Nu ska vi se fram mot påsken. Tomas och Carolina kommer upp från Göteborg, Krille med familj kommer upp, och ö-borna med kids. Vi ska göra ett tappert försök att hinna träffa alla, och samtidigt jobba. Men nu är det ju ljust lite längre på kvällarna, så det ska nog gå bra...
Off we go
Ja veckan gick fort den med, så nu var det helt oförhappandes helg igen. En tredagars helg. Gött.
Väskan är packad och i morgon bär det av till Värmland. Karro är sugen på lite shopping, så det blir till att ta vägen om Sälen dit. Med lite tur är det hyfsat urplockat i skidshoparna efter sportloven, men det är väl att hoppas för mycket.
Har vi bara vatten när vi kommer fram så är jag nöjd.
Den här veckan har jag haft med mig praktikant på jobbet. Stackars lilla Amanda, hon har blivit lite mobbad hon... Men hon tyckte tydligen det var roligt i alla fall. Bara mor ser till att väcka henne på morgonen.
Bra praktikant i alla fall, vill göra saker hela tiden och sitter inte bara och tittar på. Såna har vi också haft...
Inte blev det sämre av att vi haft kalasväder några dagar. Man är lite bortskämd med jobb, när man kan åka skidor i kanonbackar och ha strålande sol som värmer sådär skönt.
Å andra sidan är det inte lika skönt en kall och blåsig dag i januari. Men det glömmer man liksom bort såhär på vårkanten.
Karro har varit stel i nacken och haft skallebank ett tag, och idag tog hon mod till sig och gick till ryggknäckaren. Två eller tre förskjutningar blev tillrättalagda, så nu ska det kanske bli lite bättre i hennes knopp. Jag är glad att jag har ont nere i ryggen så man slipper de där härliga knycken i huvudet. Men kanske skulle man träna ryggen lite så slipper man ha ont alls. Tål att tänka på.
Nu väntar nog en favorit i repris, inte helt omöjligt att man ligger på soffan och snarkar när frugan kommer hem i natt.
Väskan är packad och i morgon bär det av till Värmland. Karro är sugen på lite shopping, så det blir till att ta vägen om Sälen dit. Med lite tur är det hyfsat urplockat i skidshoparna efter sportloven, men det är väl att hoppas för mycket.
Har vi bara vatten när vi kommer fram så är jag nöjd.
Den här veckan har jag haft med mig praktikant på jobbet. Stackars lilla Amanda, hon har blivit lite mobbad hon... Men hon tyckte tydligen det var roligt i alla fall. Bara mor ser till att väcka henne på morgonen.
Bra praktikant i alla fall, vill göra saker hela tiden och sitter inte bara och tittar på. Såna har vi också haft...
Inte blev det sämre av att vi haft kalasväder några dagar. Man är lite bortskämd med jobb, när man kan åka skidor i kanonbackar och ha strålande sol som värmer sådär skönt.
Å andra sidan är det inte lika skönt en kall och blåsig dag i januari. Men det glömmer man liksom bort såhär på vårkanten.
Karro har varit stel i nacken och haft skallebank ett tag, och idag tog hon mod till sig och gick till ryggknäckaren. Två eller tre förskjutningar blev tillrättalagda, så nu ska det kanske bli lite bättre i hennes knopp. Jag är glad att jag har ont nere i ryggen så man slipper de där härliga knycken i huvudet. Men kanske skulle man träna ryggen lite så slipper man ha ont alls. Tål att tänka på.
Nu väntar nog en favorit i repris, inte helt omöjligt att man ligger på soffan och snarkar när frugan kommer hem i natt.
oj oj oj
Konstigt hur fort en ledig helg kan gå. Man ska vara glad om man hinner en tredjedel av det man tänkt. Å andra sidan var jag tvungen att skotta uppfarten igår, så går det när man fuskar lite under vintern. Det blev vissa problem att ta sig upp genom en dm slask igår. Koppla ur antispinn och ta fart fyra ggr innan vi kom in i garaget.
Skotta riktig blötsnö var ju kanske inte direkt vad man behövde efter att ha knäckt ryggen rätt, men den höll i alla fall.
Idag väntar lite städning av ranchen, just nu ser det mest ut som Dresden 1945 invändigt. Var kommer alla leksaker ifrån?! Ändå har de inget att leka med. Nä, just...
Tildas vecka med cyto gick över förväntan, hon var hur pigg som helst. Inte direkt vad man hade väntat sig efter förra svängen. Nu håller vi tummarna för att hon inte drar på sig nån infektion när hon är lite pressad i sina blodvärden den närmaste veckan.
Nästa helg har vi lite planer på att åka till Värmland och mysa lite. Kidsen vill mest dit och grilla marsmallows och majskorvar, som Timpan säger. Så det blir nog tidig avfärd härifrån fredag morgon så vi är där i tid i fall vattnet har frusit. Då hinner man ju åka hem innan kvällen igen...
Nu är det väl dags att lägga undan datorn, och ta fram stora sopsäcken. Det går nog inte att hålla sig undan hur länge som helst.
Skotta riktig blötsnö var ju kanske inte direkt vad man behövde efter att ha knäckt ryggen rätt, men den höll i alla fall.
Idag väntar lite städning av ranchen, just nu ser det mest ut som Dresden 1945 invändigt. Var kommer alla leksaker ifrån?! Ändå har de inget att leka med. Nä, just...
Tildas vecka med cyto gick över förväntan, hon var hur pigg som helst. Inte direkt vad man hade väntat sig efter förra svängen. Nu håller vi tummarna för att hon inte drar på sig nån infektion när hon är lite pressad i sina blodvärden den närmaste veckan.
Nästa helg har vi lite planer på att åka till Värmland och mysa lite. Kidsen vill mest dit och grilla marsmallows och majskorvar, som Timpan säger. Så det blir nog tidig avfärd härifrån fredag morgon så vi är där i tid i fall vattnet har frusit. Då hinner man ju åka hem innan kvällen igen...
Nu är det väl dags att lägga undan datorn, och ta fram stora sopsäcken. Det går nog inte att hålla sig undan hur länge som helst.
Speedad fyraåring
Idag har vi firat Timpans födelsedag. Egentligen tjuvstartade vi lite igår, men det var ju idag den riktiga födelsedagen var.
För fyra år sen låg Karro med krystvärkar i ena änden av en korridor på Akademiska. I andra änden, 150 meter därifrån, låg Tilda med cellgiftsdropp. Tur att mormor kunde komma från Västerås och vara med Tilda så att jag fick vara med när junior kom ut. Sen var det bara att knata tillbaka till dotra medans mor och son stannade på bb.
Det var fyra år sen det. Idag är han som lite större, fast han är vår lille pojk. Konstigt det där.
Tilda hade bestämt att hon skulle köpa en pistol hon sett på affären i present till lillebror, så då blev det så. Vi trodde i vår enfald att det skulle vara en liten fjantig plastmodell som inte låter så mycket. Inte ens nära... Nej, knallpulverpistol var det. Riktig bra till en grabb som är rädd för att vattenpistoler ska låta för mycket. Känns som att det kan bli lite gråt och tandagnisslan när han ska testa den första gången. Han ser lite nervös ut bara han tittar på den än så länge. Men det blir nog bra så småningom.
Och sen måste jag ge min kära fru lite cred också. Hon har roddat hela helgen plus idag med kalas, bak, städning, blodprov och en hel del annat, medans jag bara jobbat. Skönt för henne att jobba igen imorgon så hon får ta igen sig lite...
Och jag fortsätter min tolvdagars jobbperiod. Imorgon dag nr 9. Snart ledig! Men jag ska inte klaga, jag har tagit på mig en del extra dagar, man vet ju aldrig hur länge Tilda är pigg så hon orkar med skolan. Rätt som det är så blir det lite vab igen. Och sen är det roligt att jobba...
Ska i alla fall sluta tidigt på onsdag och gå på barnteater på Idre Fjäll. Pettson och Findus. Båda kidsen ville gå på det i fredags, men då fanns det tyvärr inte tid. Tur att det fanns fler chanser.
Nej, nu väntar tvätten på att hängas, sen ska det nog sovas.
För fyra år sen låg Karro med krystvärkar i ena änden av en korridor på Akademiska. I andra änden, 150 meter därifrån, låg Tilda med cellgiftsdropp. Tur att mormor kunde komma från Västerås och vara med Tilda så att jag fick vara med när junior kom ut. Sen var det bara att knata tillbaka till dotra medans mor och son stannade på bb.
Det var fyra år sen det. Idag är han som lite större, fast han är vår lille pojk. Konstigt det där.
Tilda hade bestämt att hon skulle köpa en pistol hon sett på affären i present till lillebror, så då blev det så. Vi trodde i vår enfald att det skulle vara en liten fjantig plastmodell som inte låter så mycket. Inte ens nära... Nej, knallpulverpistol var det. Riktig bra till en grabb som är rädd för att vattenpistoler ska låta för mycket. Känns som att det kan bli lite gråt och tandagnisslan när han ska testa den första gången. Han ser lite nervös ut bara han tittar på den än så länge. Men det blir nog bra så småningom.
Och sen måste jag ge min kära fru lite cred också. Hon har roddat hela helgen plus idag med kalas, bak, städning, blodprov och en hel del annat, medans jag bara jobbat. Skönt för henne att jobba igen imorgon så hon får ta igen sig lite...
Och jag fortsätter min tolvdagars jobbperiod. Imorgon dag nr 9. Snart ledig! Men jag ska inte klaga, jag har tagit på mig en del extra dagar, man vet ju aldrig hur länge Tilda är pigg så hon orkar med skolan. Rätt som det är så blir det lite vab igen. Och sen är det roligt att jobba...
Ska i alla fall sluta tidigt på onsdag och gå på barnteater på Idre Fjäll. Pettson och Findus. Båda kidsen ville gå på det i fredags, men då fanns det tyvärr inte tid. Tur att det fanns fler chanser.
Nej, nu väntar tvätten på att hängas, sen ska det nog sovas.
Weddingday
Ja, nu har det gått ett år sen hon blev min fru. Fort gick det.
Kort resumé:
Fredagen den 13:e mars 2008 gifte vi oss i Västerås.
16:e mars blev mamsen dålig och hamnade i Mora.
Sen följde en vår med med jobb och resor till Mora och Älvdalen där hon sedan hamnade.
Sommaren började enligt samma modell, innan morsan i slutet av juli var tillräckligt stabil för att få komma hem. Den glädjen varade dock inte mer än fyra veckor, innan hon blev riktigt dålig igen och fick åka akut till Mora. Den gången kom hon aldrig hem igen, utan gick bort samma natt som hon kom in.
Detta var i slutet av augusti.
Sen blev det några riktigt jobbiga veckor innan begravningen, 24:e september.
Veckan efter begravningen började jag och Karro planera lite för framtiden. Båda skulle jobba heltid för första gången sen Tilda blev sjuk. Vi hade båda jobb till vintern som vi såg fram emot, och planerna fanns att för första gången på några år kunna få undan lite pengar och komma iväg på riktig semester till sommaren. Kort sagt skulle vi börja leva som en vanlig familj igen. Den drömmen höll i sex dagar, sen ringde det från Uppsala.
Tilda var på MRT dagen innan farmors begravning. En vanlig rutinkontroll som sker en gång om året. Vi var inte ett dugg oroliga, för Tilda var ju som vanligt. Lika glad och lika sur som vanligt.
Men där inne i hennes huvud växte det en tumör igen, stor som en spelkula ungefär.
Så den 1:a oktober fick vi den där käftsmällen per telefon. I andra änden var en neurolog från Uppsala som talade om att Tilda hade en liten, men klar, förändring i fjärde ventrikeln. Och det var fråga om en tumör. Tilda hade alltså fått återfall.
Den eftermiddagen grät vi konstant tror jag. Sen tog vi en lång promenad i höstvädret innan vi somnade på soffan av ren utmattning.
Hösten och vintern rullade på med först operation, och sen med strålbehandling. Jag och Tilda veckopendlade till Uppsala, medan Karro och Tim var hemma och jobbade och gick på dagis.
I mitten av januari var hon färdigbehandlad och då blev det kraftig omställning igen till ett liv på hemmaplan. Första gången vi var hemma en måndag frågade Tilda om vi inte skulle åka hem till Uppsala. Det var då man insåg vilket liv man levde egentligen.
Det blev inskolning på skolan igen, både för Tilda och för hennes assistenter. Och visst har det fungerat bra med skolan, Tilda har möjlighet att gå undan och vila när hon behöver, både på skola och fritids. Och jag och Karro har väldigt förstående arbetsgivare som ställer upp till 100 %.
Så här är vi nu, den 13: mars 2009. Vi jobbar och vabbar om vartannat, och livet rullar på. Tilda går på cellgifter var fjärde vecka, och Tim gick igenom 4-årskontrollen utan anmärkning.
Ja, nå'n smekmånad blev det inte direkt, men nu var det väl fan om inte vårt andra år som gifta skulle bli i alla fall lite bättre än det första.
Kort resumé:
Fredagen den 13:e mars 2008 gifte vi oss i Västerås.
16:e mars blev mamsen dålig och hamnade i Mora.
Sen följde en vår med med jobb och resor till Mora och Älvdalen där hon sedan hamnade.
Sommaren började enligt samma modell, innan morsan i slutet av juli var tillräckligt stabil för att få komma hem. Den glädjen varade dock inte mer än fyra veckor, innan hon blev riktigt dålig igen och fick åka akut till Mora. Den gången kom hon aldrig hem igen, utan gick bort samma natt som hon kom in.
Detta var i slutet av augusti.
Sen blev det några riktigt jobbiga veckor innan begravningen, 24:e september.
Veckan efter begravningen började jag och Karro planera lite för framtiden. Båda skulle jobba heltid för första gången sen Tilda blev sjuk. Vi hade båda jobb till vintern som vi såg fram emot, och planerna fanns att för första gången på några år kunna få undan lite pengar och komma iväg på riktig semester till sommaren. Kort sagt skulle vi börja leva som en vanlig familj igen. Den drömmen höll i sex dagar, sen ringde det från Uppsala.
Tilda var på MRT dagen innan farmors begravning. En vanlig rutinkontroll som sker en gång om året. Vi var inte ett dugg oroliga, för Tilda var ju som vanligt. Lika glad och lika sur som vanligt.
Men där inne i hennes huvud växte det en tumör igen, stor som en spelkula ungefär.
Så den 1:a oktober fick vi den där käftsmällen per telefon. I andra änden var en neurolog från Uppsala som talade om att Tilda hade en liten, men klar, förändring i fjärde ventrikeln. Och det var fråga om en tumör. Tilda hade alltså fått återfall.
Den eftermiddagen grät vi konstant tror jag. Sen tog vi en lång promenad i höstvädret innan vi somnade på soffan av ren utmattning.
Hösten och vintern rullade på med först operation, och sen med strålbehandling. Jag och Tilda veckopendlade till Uppsala, medan Karro och Tim var hemma och jobbade och gick på dagis.
I mitten av januari var hon färdigbehandlad och då blev det kraftig omställning igen till ett liv på hemmaplan. Första gången vi var hemma en måndag frågade Tilda om vi inte skulle åka hem till Uppsala. Det var då man insåg vilket liv man levde egentligen.
Det blev inskolning på skolan igen, både för Tilda och för hennes assistenter. Och visst har det fungerat bra med skolan, Tilda har möjlighet att gå undan och vila när hon behöver, både på skola och fritids. Och jag och Karro har väldigt förstående arbetsgivare som ställer upp till 100 %.
Så här är vi nu, den 13: mars 2009. Vi jobbar och vabbar om vartannat, och livet rullar på. Tilda går på cellgifter var fjärde vecka, och Tim gick igenom 4-årskontrollen utan anmärkning.
Ja, nå'n smekmånad blev det inte direkt, men nu var det väl fan om inte vårt andra år som gifta skulle bli i alla fall lite bättre än det första.
Hej hopp fjälltopp
Sportloven avklarade, och idag var det studiedag på skolan. Snajdigt att förlänga lovet lite. Men imorgon drar det igång igen med skola och dagis. Länge sen de var där nu. Vi får väl se lite hur mycket Tilda orkar, det är ju inte värre än att man får åka och hämta henne om det går åt skogen.
Tim på dagis är nog däremot inget problem, han tycker nog snarare det ska bli roligt med lite andra att leka med förutom mor, far och en sleten syster.
Imorgon är det dags för Tilda att ta blodprov också, ett stick i fingret efter lunch, så jag får ta en timme ledigt mitt på dagen. Men det tar hon väldigt lätt på, hon tycker mest att det ska bli lite roligt att träffa syster Ingrid och härma hennes skånska. Kan väl aldrig tänka mig att det är hennes far som lärt henne det...
Och nu har det kommit lite vårväder hit också, det regnade till och med en skvätt idag. Inte på fjället men väl nere i byn. Kan inte hjälpa att jag börjar längta till bara vägar så man kan plocka fram cykeln igen. Tilda är också lite sugen på värme nu, hon fryser direkt hon kommer ut. Det har blivit lite taskig cirkulation i hennes händer och fötter efter alla behandlingar och mediciner. Tim däremot bara trivs när han kommer ut. Problemet är bara att få ut honom, han tror jämt att han ska ha jättetråkigt när han ska gå ut. Och Karro skulle nog mer än gärna ha sommar året om.
Tim hade kommit med fin kommentar när de var på affären idag. Det låg en ölburk på parkeringen, och när han såg den sa han: Mamma titta, där ligger det folköl!
Han är min grabb han.
Nähä, snart dags att duscha och däcka. Imorgon ringer uret 5:30.
Tim på dagis är nog däremot inget problem, han tycker nog snarare det ska bli roligt med lite andra att leka med förutom mor, far och en sleten syster.
Imorgon är det dags för Tilda att ta blodprov också, ett stick i fingret efter lunch, så jag får ta en timme ledigt mitt på dagen. Men det tar hon väldigt lätt på, hon tycker mest att det ska bli lite roligt att träffa syster Ingrid och härma hennes skånska. Kan väl aldrig tänka mig att det är hennes far som lärt henne det...
Och nu har det kommit lite vårväder hit också, det regnade till och med en skvätt idag. Inte på fjället men väl nere i byn. Kan inte hjälpa att jag börjar längta till bara vägar så man kan plocka fram cykeln igen. Tilda är också lite sugen på värme nu, hon fryser direkt hon kommer ut. Det har blivit lite taskig cirkulation i hennes händer och fötter efter alla behandlingar och mediciner. Tim däremot bara trivs när han kommer ut. Problemet är bara att få ut honom, han tror jämt att han ska ha jättetråkigt när han ska gå ut. Och Karro skulle nog mer än gärna ha sommar året om.
Tim hade kommit med fin kommentar när de var på affären idag. Det låg en ölburk på parkeringen, och när han såg den sa han: Mamma titta, där ligger det folköl!
Han är min grabb han.
Nähä, snart dags att duscha och däcka. Imorgon ringer uret 5:30.
Lediga
Idag har vi varit lediga hela familjen. Det var ett tag sen sist tror jag bestämt.
Tog en tur upp till Grövelsjön och kollade in läget där. Blåsigt var det, men soligt. Vi hade med oss lite fika och gjorde ett halvhjärtat försök att sitta ute och mumsa, men gav upp ganska snart med blåfrusna fingrar. Det funkar att sitta i bilen också.
Vi var ju tvugna att svänga in på Fjällbua i Storsätern också, fina kläder och lite roliga märken där. Det slutade med varsin Bergans-tröja till mig och Tilda. Men ingenting till Karro...
Det enda dåliga med lediga dagar är att de tar slut alldeles för fort, och sen väntar jobb igen.
Igår kväll var vi på Lodjuret och käkade pizza och tog en öl, utan barn! Mormor osc morfar har varit här och var barnvakt. Vet ärligt talat inte när vi hade en kväll själva sist, och det var helt underbart att bara sitta och ha det trevligt. Sällskapet var det inget fel på heller, herr Larsson, Tobbe och Jossan fick vi med oss. Lite synd bara att jag var trött som en tok efter ett par svettiga dagar på fjället, men man kanske får lite ordning på livet om nå't år eller så...
Tilda hade några dagar under helgen och början av veckan när hon var alldeles färdig. Darrig som tusan i händerna och yr, en dag gick hon med lite slagsida till vänster också. Men igår var det bättre, och idag har hon varit ganska pigg hela dagen. Cellgifterna hon fått har med samtliga av hennes "konstigheter" som biverkningar, och man vet ju aldrig hur långt efter såna kan dyka upp. Händer det igen blir det nog ett samtal till farbror doktorn.
När jag talade om för henne att hon kunde bli så av cancermedicinerna sa hon "Bara jag får leva så...".
Då kan man inte hålla tårarna borta, hur mycket man än försöker. Man ska inte behöva tänka så när man är 6 år, man ska fundera på vad man ska leka. Fy satan vad hon får gå igenom, inte bara genom behandlingar utan också genom sina funderingar.
Snart är det dags för Tim att fylla 4 år också. Naturligtvis sammanfaller det med nästa cellgiftskur. När hon mår illa är det inte så kul med massa barn i huset, men nå't firande ska det förstås bli ändå. Kanske inte ett rätt barnkalas som han skulle vilja men i alla fall något.
Tim säger att det inte gör något så länge Tilda mår bra, han tycker bara att hon ska bli frisk. Men man kan inte hjälpa att tycka väldigt synd om honom också ganska ofta.
Nej, nu får det vara slut på ledsamheter, dags att tänka på nåt roligt. Sportloven är ju snart över! Inte så kul för de som ska tillbaka till skola och jobb igen kanske, men en chans för oss som jobbar att hämta andan lite innan påsken är här. Men jag ska inte sticka under stolen med att det är roligt när det är mycket folk och fullt upp i backarna. Det är ju trots allt turister vi lever på i den här delen av Sverige.
Och snart börjar vårsolen att värma, det är då man får tillbaka för alla dessa kalla dagar man jobbar ute. Solbränna modell tvättbjörn framåt april?
Tog en tur upp till Grövelsjön och kollade in läget där. Blåsigt var det, men soligt. Vi hade med oss lite fika och gjorde ett halvhjärtat försök att sitta ute och mumsa, men gav upp ganska snart med blåfrusna fingrar. Det funkar att sitta i bilen också.
Vi var ju tvugna att svänga in på Fjällbua i Storsätern också, fina kläder och lite roliga märken där. Det slutade med varsin Bergans-tröja till mig och Tilda. Men ingenting till Karro...
Det enda dåliga med lediga dagar är att de tar slut alldeles för fort, och sen väntar jobb igen.
Igår kväll var vi på Lodjuret och käkade pizza och tog en öl, utan barn! Mormor osc morfar har varit här och var barnvakt. Vet ärligt talat inte när vi hade en kväll själva sist, och det var helt underbart att bara sitta och ha det trevligt. Sällskapet var det inget fel på heller, herr Larsson, Tobbe och Jossan fick vi med oss. Lite synd bara att jag var trött som en tok efter ett par svettiga dagar på fjället, men man kanske får lite ordning på livet om nå't år eller så...
Tilda hade några dagar under helgen och början av veckan när hon var alldeles färdig. Darrig som tusan i händerna och yr, en dag gick hon med lite slagsida till vänster också. Men igår var det bättre, och idag har hon varit ganska pigg hela dagen. Cellgifterna hon fått har med samtliga av hennes "konstigheter" som biverkningar, och man vet ju aldrig hur långt efter såna kan dyka upp. Händer det igen blir det nog ett samtal till farbror doktorn.
När jag talade om för henne att hon kunde bli så av cancermedicinerna sa hon "Bara jag får leva så...".
Då kan man inte hålla tårarna borta, hur mycket man än försöker. Man ska inte behöva tänka så när man är 6 år, man ska fundera på vad man ska leka. Fy satan vad hon får gå igenom, inte bara genom behandlingar utan också genom sina funderingar.
Snart är det dags för Tim att fylla 4 år också. Naturligtvis sammanfaller det med nästa cellgiftskur. När hon mår illa är det inte så kul med massa barn i huset, men nå't firande ska det förstås bli ändå. Kanske inte ett rätt barnkalas som han skulle vilja men i alla fall något.
Tim säger att det inte gör något så länge Tilda mår bra, han tycker bara att hon ska bli frisk. Men man kan inte hjälpa att tycka väldigt synd om honom också ganska ofta.
Nej, nu får det vara slut på ledsamheter, dags att tänka på nåt roligt. Sportloven är ju snart över! Inte så kul för de som ska tillbaka till skola och jobb igen kanske, men en chans för oss som jobbar att hämta andan lite innan påsken är här. Men jag ska inte sticka under stolen med att det är roligt när det är mycket folk och fullt upp i backarna. Det är ju trots allt turister vi lever på i den här delen av Sverige.
Och snart börjar vårsolen att värma, det är då man får tillbaka för alla dessa kalla dagar man jobbar ute. Solbränna modell tvättbjörn framåt april?
Finbesök och fredagsmys
Idag har varit en bra dag. Tilda mycket piggare idag, och då är båda barnen på bättre humör.
Det började kanske inte helt optimalt, Tilda var lite illamående och hade ont i huvudet på fm. Men eftersom hon går på vattkoppsmedicin, och de vanligaste biverkningarna är just illamående och huvudvärk så blev det lite mer medikamenter. En dos zofran (kräkmedicin), och lite alvedon så var hon i fin form sen. Dotra är som ett levande apotek ibland... Men efter det fick hon i sig både frukost och lunch och hade mer ork än på många dagar.
Tog en tur ner till affären och träffade herr Larsson med kids, som är här och jobbar ett par veckor (herr Larsson då, inte kidsen). Blivande fru Larsson har fått stanna hemma på Gotland för att arbeta och skotta snö.
De hade inget planerat för kvällen så de kanske skulle komma hit en sväng. Och så blev det.
Tilda var som sagt mycket piggare idag, fick till och med på sig håret, och vilade inte på hela dagen. På em var jag ute och skottade av altantaket, och sista halvtimmen var både Tim och Tilda ute och lekte. Annars är de inte så mycket för att gå ut när de är lediga. Men idag var det full fart. Skönt efter de senaste dagarna av sovande barn.
Tilda hade beställt klimpsoppa till middag idag, fredagen till ära, och precis när vi hade ätit upp fick vi besök.
Sen var det fullt ös till sängdags. Tilda däckade inte helt oväntat först, men höll ut ända till nio. Då gick snöret, som de säger på OS-skidåkningen. Tim somnade också ovaggad när Elliot och Elvira gick hem strax därefter.
Nu väntar jobbhelg för herrn i huset medans de övriga är lediga. Man kan ju inte säga att Karro och jag sliter på varandra direkt, jobbar lite om varandra när vi är hemma. Och när vi har lediga helger tillsammans passar jag på att ta på mig extraarbete. Man vet ju aldrig när man får jobba igen...
Och eftersom Karro var hemma ikväll blev det ju lite kort tagna!
Elliot var riddare.
Tim kan verkligen inte "bara vara" när kameran kommer fram. Inte undra på att han där bakom ser lite skeptisk ut.
Både Elvira och Tilda var glada över att de hade nån att leka med Barbie tillsammans med. Tilda tittade inte ens på Let's dance idag, så nog var det roligt att få besök!
Det började kanske inte helt optimalt, Tilda var lite illamående och hade ont i huvudet på fm. Men eftersom hon går på vattkoppsmedicin, och de vanligaste biverkningarna är just illamående och huvudvärk så blev det lite mer medikamenter. En dos zofran (kräkmedicin), och lite alvedon så var hon i fin form sen. Dotra är som ett levande apotek ibland... Men efter det fick hon i sig både frukost och lunch och hade mer ork än på många dagar.
Tog en tur ner till affären och träffade herr Larsson med kids, som är här och jobbar ett par veckor (herr Larsson då, inte kidsen). Blivande fru Larsson har fått stanna hemma på Gotland för att arbeta och skotta snö.
De hade inget planerat för kvällen så de kanske skulle komma hit en sväng. Och så blev det.
Tilda var som sagt mycket piggare idag, fick till och med på sig håret, och vilade inte på hela dagen. På em var jag ute och skottade av altantaket, och sista halvtimmen var både Tim och Tilda ute och lekte. Annars är de inte så mycket för att gå ut när de är lediga. Men idag var det full fart. Skönt efter de senaste dagarna av sovande barn.
Tilda hade beställt klimpsoppa till middag idag, fredagen till ära, och precis när vi hade ätit upp fick vi besök.
Sen var det fullt ös till sängdags. Tilda däckade inte helt oväntat först, men höll ut ända till nio. Då gick snöret, som de säger på OS-skidåkningen. Tim somnade också ovaggad när Elliot och Elvira gick hem strax därefter.
Nu väntar jobbhelg för herrn i huset medans de övriga är lediga. Man kan ju inte säga att Karro och jag sliter på varandra direkt, jobbar lite om varandra när vi är hemma. Och när vi har lediga helger tillsammans passar jag på att ta på mig extraarbete. Man vet ju aldrig när man får jobba igen...
Och eftersom Karro var hemma ikväll blev det ju lite kort tagna!
Elliot var riddare.
Tim kan verkligen inte "bara vara" när kameran kommer fram. Inte undra på att han där bakom ser lite skeptisk ut.
Både Elvira och Tilda var glada över att de hade nån att leka med Barbie tillsammans med. Tilda tittade inte ens på Let's dance idag, så nog var det roligt att få besök!
Falun ToR
En snabbsväng till Falun blev det. Ner igår, hem idag. Hon var ju hängig och trött hela helgen, så i måndags ringde jag Uppsala och frågade hur trött det var normalt att vara efter strålning. Lite senare ringde läkaren i Falun och frågade hur hon mådde, och vi var överrens om att hon inte var så dålig att vi skulle åka direkt, utan ha telefonkontakt tisdag morgon. Och då hade Tilda naturligtvis lite feber, så det var ingen större idé att åka till jobbet. Vid åtta ringde farbror doktorn, och det blev som vi trodde, de ville ha ner oss.
Vi fick ett rum och de tog en hög med prover, och sen fick vi göra det man gör mest på sjukhus; vänta.
De passade på att klämma på Tildas shunt också, och den fyllde sig sakta. Inte helt optimalt, så de diskuterade ev att skicka Tilda på en akut CT. Men efter lite diskussioner hit och dit fanns det ingen riktig anledning till det. Det kan tydligen vara så att toppen på shunten antingen suger fast lite mot en kant, eller att det är lite vävnad precis i änden på den. Så inget akut alltså.
På kvällningen piggnade hon i lite, och när provsvaren kom såg de helt okej ut. Lite dåligt immunförsvar, men inte helkasst. Nya prover idag då, och då hade alla värden blivit ännu bättre, så det fanns ingen anledning för oss att vara kvar. Tack för det.
El doctore trodde att hon har en virusinfektion som slagit lite extra hårt tack vare att de vita blodkropparna har varit lite på dekis efter cellgifterna förra veckan. En hederlig förkylning med andra ord, fast med lite hårdare utslag.
När de kom på ronden idag tittade Tilda på doktorn och sa "-Hur länge ska jag stanna här egentligen?". Det tar som lite bättre när hon är såpass pigg så att hon kan fråga själv.
Alltid lika skönt att komma hem, och kvällen avslutas med pizza och ett glas rött i soffan. Karro kan väl få ta två glas, hon är ju ledig imorgon.
En annan ska njuta av en dags jobb. Näta det sista och förhoppningsvis öppna Chocken. Måste ju besikta den först också, så den ser bra ut. Är den riktigt fin blir det nog två åk, det gäller att passa på när den är nypistad. Sen kommer di danske...
Vi fick ett rum och de tog en hög med prover, och sen fick vi göra det man gör mest på sjukhus; vänta.
De passade på att klämma på Tildas shunt också, och den fyllde sig sakta. Inte helt optimalt, så de diskuterade ev att skicka Tilda på en akut CT. Men efter lite diskussioner hit och dit fanns det ingen riktig anledning till det. Det kan tydligen vara så att toppen på shunten antingen suger fast lite mot en kant, eller att det är lite vävnad precis i änden på den. Så inget akut alltså.
På kvällningen piggnade hon i lite, och när provsvaren kom såg de helt okej ut. Lite dåligt immunförsvar, men inte helkasst. Nya prover idag då, och då hade alla värden blivit ännu bättre, så det fanns ingen anledning för oss att vara kvar. Tack för det.
El doctore trodde att hon har en virusinfektion som slagit lite extra hårt tack vare att de vita blodkropparna har varit lite på dekis efter cellgifterna förra veckan. En hederlig förkylning med andra ord, fast med lite hårdare utslag.
När de kom på ronden idag tittade Tilda på doktorn och sa "-Hur länge ska jag stanna här egentligen?". Det tar som lite bättre när hon är såpass pigg så att hon kan fråga själv.
Alltid lika skönt att komma hem, och kvällen avslutas med pizza och ett glas rött i soffan. Karro kan väl få ta två glas, hon är ju ledig imorgon.
En annan ska njuta av en dags jobb. Näta det sista och förhoppningsvis öppna Chocken. Måste ju besikta den först också, så den ser bra ut. Är den riktigt fin blir det nog två åk, det gäller att passa på när den är nypistad. Sen kommer di danske...
Men så trött...
Ja i helgen har hon varit sliten, lilla Tilda. Inte orkat ett endaste dugg mer än att ligga i soffan och titta på tv. Knappt det ibland heller förresten. Men nu är hon i den fasen efter strålningen då de sa att en period av trötthet skulle komma, och det i kombination med cellgifter kan man nog inte räkna som doping direkt...
Lite synd om Tim bara, som återigen kommer lite bakom. Det är ju inte helt lätt att hitta på nåt med bara honom heller när man inte är både mor och far hemma. Men han är så otroligt snäll mot sin storasyster när hon ligger i soffan, går och ger henne en puss och frågar hur det är. Fantastiskt hur mycket barn förstår fast de inte är mer än 4 år (snart). Tilda är inte lika imponerad av att få pussar däremot, fräser till lite och ser allmänt sur ut. Så nu har han listat ut att han kan pussa henne på handen utan att hon ilsknar till.
Lite tur med schemat har vi nu, Karro jobbar kväll mån-tis, så det räcker att jag smiter ett par timmar tidigare från jobbet. Det är inte läge att skicka Tilda till skola och fritids heldagar nu heller.
Vi kanske skulle gjort som de i Falun sa, och låtit henne vila för ett par veckor sen. Då hade hon säkert varit pigg nu!
Ja, jag är ironisk.
Nehej, dags att dansa snödansen och gå och lägga sig, det är dags att jobba igen imorgon.
Roligt förresten för sportlovsfirarna att åka hit upp och slippa lite snö.
Det kan nog ha tagit nån timme upp från skåne i helgen.
Lite synd om Tim bara, som återigen kommer lite bakom. Det är ju inte helt lätt att hitta på nåt med bara honom heller när man inte är både mor och far hemma. Men han är så otroligt snäll mot sin storasyster när hon ligger i soffan, går och ger henne en puss och frågar hur det är. Fantastiskt hur mycket barn förstår fast de inte är mer än 4 år (snart). Tilda är inte lika imponerad av att få pussar däremot, fräser till lite och ser allmänt sur ut. Så nu har han listat ut att han kan pussa henne på handen utan att hon ilsknar till.
Lite tur med schemat har vi nu, Karro jobbar kväll mån-tis, så det räcker att jag smiter ett par timmar tidigare från jobbet. Det är inte läge att skicka Tilda till skola och fritids heldagar nu heller.
Vi kanske skulle gjort som de i Falun sa, och låtit henne vila för ett par veckor sen. Då hade hon säkert varit pigg nu!
Ja, jag är ironisk.
Nehej, dags att dansa snödansen och gå och lägga sig, det är dags att jobba igen imorgon.
Roligt förresten för sportlovsfirarna att åka hit upp och slippa lite snö.
Det kan nog ha tagit nån timme upp från skåne i helgen.
Jajamen!
Vi kan leva som vanligt i tre månader till!
Det blev som jag trodde, jag hann ringa till Uppsala innan de ringde oss. Men det berodde inte på att de glömt bort oss, bara att de ändrat sitt schema lite. I vanliga fall brukar de ha röntgenrond på fm, men dagen till ära hade de lagt den kl 15 istället. Det blev en lång dag, inte fick man nåt gjort heller, vi gick mest och trampade. Och jag har nog aldrig varit mer nervös när jag svarat i telefon tidigare. Men Bosse Strömberg sa att allt såg bra och normalt ut, inga tecken på recidiv, som det så vackert heter.
Tänk vad konstiga ord kan låta vackra ibland.
Jag tog förresten ledigt idag, hade ingen större lust att vara på jobbet i fall att beskedet skulle vara åt andra hållet.
Tim var och fick en spruta idag. Eftersom han inte haft vattkoppor vad vi vet, och det har kommit till dagis, så fick han vaccin mot det. Vattkoppor är nämligen bland det farligaste Tilda kan dra på sig när hon nu går på cellgifter. Det är nåt virus i det som inte är att leka med när man har försämrat immunförsvar. Tilda kan vi ju tyvärr inte vaccinera längre, och innan hon fick tillbaka sin tumör hade man ju ingen tanke på att det skulle behövas. Men det är alltid lätt att vara efterklok.
Igår var det frisörkväll på Kvarnvägen. Tre av oss blev nyfriserade, och Karro var inte en av dem. Hur går det till, kanske ni undrar. Svaret kommer på bilder lite längre ner.
Ja, är det inte det ena, så är det det andra. I det här fallet är det Tim som är det andra. Sjuk har han blivit, lillgrabben, hostar som en hel karl, så det blir till att vara hemma med honom i morgon. Det var inte igår jag vabbade med junior.
Och Tilda ska till skolan en sväng i morgon. Hon har längtat hela veckan efter att få komma dit, och nu har hon lärt sig att ta tableten utan att det tar en halvtimme av gråt och tandagnisslan. Dessutom har vi hittat rätt med "kräkmedicinen" så att hon mår bra hela dagen. Hon är nästan oförskämt pigg med tanke på vad hon får i sig för piller. Och hon vilar inte ens på dagarna...
Tim nyklippt av mor och stylad av syrran. Tilda ser ut att ha fått "hårmoner"!
Han har lärt sig av storasyster att man absolut inte får se normal ut på bild.
Men Karro knäppte innan hon hann börja idag, så det blev i alla fall ett kort utan att ögonen går i kors. Peruken kom med posten igår, och sen dess sitter den på hela tiden utom när hon sover.
Vilken underbar dag!
Det blev som jag trodde, jag hann ringa till Uppsala innan de ringde oss. Men det berodde inte på att de glömt bort oss, bara att de ändrat sitt schema lite. I vanliga fall brukar de ha röntgenrond på fm, men dagen till ära hade de lagt den kl 15 istället. Det blev en lång dag, inte fick man nåt gjort heller, vi gick mest och trampade. Och jag har nog aldrig varit mer nervös när jag svarat i telefon tidigare. Men Bosse Strömberg sa att allt såg bra och normalt ut, inga tecken på recidiv, som det så vackert heter.
Tänk vad konstiga ord kan låta vackra ibland.
Jag tog förresten ledigt idag, hade ingen större lust att vara på jobbet i fall att beskedet skulle vara åt andra hållet.
Tim var och fick en spruta idag. Eftersom han inte haft vattkoppor vad vi vet, och det har kommit till dagis, så fick han vaccin mot det. Vattkoppor är nämligen bland det farligaste Tilda kan dra på sig när hon nu går på cellgifter. Det är nåt virus i det som inte är att leka med när man har försämrat immunförsvar. Tilda kan vi ju tyvärr inte vaccinera längre, och innan hon fick tillbaka sin tumör hade man ju ingen tanke på att det skulle behövas. Men det är alltid lätt att vara efterklok.
Igår var det frisörkväll på Kvarnvägen. Tre av oss blev nyfriserade, och Karro var inte en av dem. Hur går det till, kanske ni undrar. Svaret kommer på bilder lite längre ner.
Ja, är det inte det ena, så är det det andra. I det här fallet är det Tim som är det andra. Sjuk har han blivit, lillgrabben, hostar som en hel karl, så det blir till att vara hemma med honom i morgon. Det var inte igår jag vabbade med junior.
Och Tilda ska till skolan en sväng i morgon. Hon har längtat hela veckan efter att få komma dit, och nu har hon lärt sig att ta tableten utan att det tar en halvtimme av gråt och tandagnisslan. Dessutom har vi hittat rätt med "kräkmedicinen" så att hon mår bra hela dagen. Hon är nästan oförskämt pigg med tanke på vad hon får i sig för piller. Och hon vilar inte ens på dagarna...
Tim nyklippt av mor och stylad av syrran. Tilda ser ut att ha fått "hårmoner"!
Han har lärt sig av storasyster att man absolut inte får se normal ut på bild.
Men Karro knäppte innan hon hann börja idag, så det blev i alla fall ett kort utan att ögonen går i kors. Peruken kom med posten igår, och sen dess sitter den på hela tiden utom när hon sover.
Vilken underbar dag!
Det är mycket nu...
Jobb. Så därför blir det lite dåligt med uppdateringar.
Men imorgon är vi lediga hela högen, enda som är på agendan är att Timpan ska få en spruta, så med lite tur blir det kanske nåt skrivet då.
Om det inte är nåt bra på OS-programmet alltså...
Men imorgon är vi lediga hela högen, enda som är på agendan är att Timpan ska få en spruta, så med lite tur blir det kanske nåt skrivet då.
Om det inte är nåt bra på OS-programmet alltså...
Vadå os?
Ungefär så låter det här hemma nu. Det är ju melodifestival! Tur att det inte är Robinson här hemma också, jag hade blivit utröstad direkt... Ja ja, det finns en tv i köket med. Men eftersom störtloppet idag blev inställt blev jag utkommenderad till vardagsrummet för att följa denna underbara orgie i svensk musik. Backhoppningen behövde jag tydligen inte se. Nån som sa toffel?
Tim satt uppe rent länge och tittade, och Tilda såg allt. Tur då att hennes favoriter tog sig vidare även denna gång.
Idag har herrn i huset jobbat, medan de andra haft en skön ledig dag. Jag ska inte klaga jag heller; -5 grader, strålande sol, underbara backar och massa skidåkning. Dessutom får jag betalt. Fattas bara någon dm nysnö så man kan åka lite vid sidan av backen och kolla lavinrisken...
Imorgon är vi lediga hela högen, och då ska det städas. Just nu bor vi i ett bombhärjat område känns det som. Kanske kan bli ändring på det nu.
Så här såg det ut ikväll på Kvarnvägen i Idre.
Ganska koncentrerad till en början, men sen var det klart vilka som gick vidare och då släppte hon loss i soffan.
Man kan inte säga annat än att hon lever sig in i musiken.
Och nu är det dags för min tur att vara ett med tv:n. Skidskyttet börjar snart, och då visar det sig om det får komma några tårar av glädje ur mina ögon. Det är ju så vackert när det går bra...
Tim satt uppe rent länge och tittade, och Tilda såg allt. Tur då att hennes favoriter tog sig vidare även denna gång.
Idag har herrn i huset jobbat, medan de andra haft en skön ledig dag. Jag ska inte klaga jag heller; -5 grader, strålande sol, underbara backar och massa skidåkning. Dessutom får jag betalt. Fattas bara någon dm nysnö så man kan åka lite vid sidan av backen och kolla lavinrisken...
Imorgon är vi lediga hela högen, och då ska det städas. Just nu bor vi i ett bombhärjat område känns det som. Kanske kan bli ändring på det nu.
Så här såg det ut ikväll på Kvarnvägen i Idre.
Ganska koncentrerad till en början, men sen var det klart vilka som gick vidare och då släppte hon loss i soffan.
Man kan inte säga annat än att hon lever sig in i musiken.
Och nu är det dags för min tur att vara ett med tv:n. Skidskyttet börjar snart, och då visar det sig om det får komma några tårar av glädje ur mina ögon. Det är ju så vackert när det går bra...
