sykathen

IdreYran är i full gång, och fulla är det nog många som börjar bli nu. Men vi sitter som vanligt i vår pensionärskuvös och myser och tittar på de som åker förbi. Jonis är uppe med två kompisar, men de kände sig lite uttittade när de gled ner till byn på sina longboards. Skulle nog ha skaffat epatraktor istället. Inga festprissar är det heller, var nere och tittade i en kvart igår kväll innan de gav upp och gick hem. Vart är ungdomen på väg egentligen...?

Om inte annat så har jag iaf äntligen börjat min semester, och det dröjde nog en timme, sen började det regna. Och det enda solen ser ut att lysa är med sin frånvaro. Men klockan ringer inte 4 på tre veckor och det är inte helt fel.

Det är en annan femma att vi har ett hus att måla, med vattenburen färg. Kan bli en välmålad grund.

Tänkte lägga upp en hög med kort på Minnah, nu när vi äntligen fått tummen ur och knäppt lite bilder.

På återseende.

Same same, but different, all the way. Den sista bilden fick vara med för att Karro lyckades fånga henne mitt i en nysning.