sykathen

Men inte då.

Hade packat allt imorse och var precis på väg att gå ner till bilen när de kom och sa att det strulade på protonlabet. De fick inte fram nån stråle. Vi skulle vänta på sjukan så fick vi se om det blev idag eller hur de skulle göra. Tilda blev jätteledsen för hon hade verkligen längtat efter att få komma hem.

Vi gick ner till lekterapin en sväng, och där har de nog den bästa personal som går att få tag på. Det tog tio minuter sen var det fullt pepparkaksbak för Tilda och Wera, som också blev kvar. Så var den dagen lite räddad i alla fall. När vi var där nere kom en strålläkare och sa att det inte kunde bli nån strålning idag, men att de skulle köra extra imorgon, om det gick bra för oss. Vad säger man? Klart att vi stannar, det är ju för Tildas skull vi är här. Hennes behandling går före det mesta just nu, om hon ska ha en chans att bli frisk.

Det var tydligen en vacuumslang i acceleratorn som hade gått sönder, och därför kunde de inte få fart på protonerna. När vi gick till kiosken på eftermiddan träffade vi en av fysikerna som jobbar där, och hon sa att de hade lagat det, men att det tagit hela dagen. Så nu hoppas vi på att det funkar imorgon, men det finns ju inga garantier. De talade om för oss när vi var där på studiebesök att det kunde bli lite strul ibland, så helt oförberedd ska jag väl inte säga att man var. Bara så typiskt att det är på fredagen, när det gått så bra hela veckan annars.

Vi passade på att ringa farfar som är på kurs i Norrtälje, och frågade om inte han kunde koma hit och äta lite pizza med oss ikväll. Det passade bra det, för han slutade tidigt idag. Och Tilda tyckte det var riktigt mysigt att han kom. Satt i hans knä och pratade ett bra skift, och bara mådde bra. Skickade med ett fat nybakta peparkakor när han åkte också, så han skulle ha nåt att fika på i helgen. Hoppas de smakade.

Pizzabeställning blev det. Av fyra stackars föräldrar som får tillbringa fredagkvällen på ackis och ville ha nåt mer välsmakande än sjukhusmaten. Tilda skulle också ha pizza och ville inte beställa nån middag av sjukan, men när Weras mat kom såg hon att det var korv och makaroner hon ratat, och blev väldigt hungrig... Som tur var hade Wera fått en stor portion, och kunde bjuda på lite. De åt bra mycket de små damerna. Makaroner dränkta i smör smakade smaskens.

Passade på att tvätta lite idag också. Jag hade räknat kallt med fyra nätter, och packat därefter. Tur det finns tvättmaskin och torktumlare på avdelningen. Nästa vecka blir det nog lite extrakläder i väskan, eller en tvättsväng mitt i veckan.

Nu är det dags att packa ihop igen då. Lite optimist kan man få vara, det är ju inte morgon än.