Joru!!!
Maiden blev det! Och bra var det! De kan än de gamla gubbarna. Till och med så att Karro köpte sig en t-shirt trots idogt shoppande i sthlm på dagen. Men det innebar ju å andra sidan att jag hade bra slagläge för att köpa två styck vackra klädesplagg på Friends Arena... Man kan inte ha en t-shirt för mycket, speciellt inte om det är ett snyggt tryck med band-motiv på.
Och där började då semestern, med stekande sol i Stockholm. Vi tog ett tidigt tåg och lämnade kidsen med morfar och mormor. Karro ville ju ha lite tid till shopping också, när vi ändå var i Den Kungliga Hufvudstaden. Så jo men visst. Först shopping, sen konsert. Bra var det, men lite skrälligt ljud. Nästan så jag hoppas lite på att det blir Ullevi om de kommer igen.
Efter det blev det en tur söderut till lillebror med familj i Träslövsläge. Sol och bad och (även där) shopping fyllde våra dagar i en vecka.
Sen blev det en nätt tur på ca 50 mil norrut till stugan i Värmland. Lungt och skönt och total avkoppling i en vecka. Lite bärplockning och glassätning stod på schemat. Bilder finns på karros blogg.
Och nu sitter vi här i vår pensionärskuvös igen. Äter och dricker gott och njuter av att kunna sitta ute (inne). Karro börjar jobba om två dagar medan jag har en veckas semester till. Barnen tycker det är skönt att vara hemma och däckade tämligen ovaggade i kväll.
När nästa inlägg kommer står skrivet i stjärnorna...
Hemma i soffan
Vi är hemma från Uppsala... för ett halvår sen. Och sen dess har vi jobbat, känns det som. Varannan helg och mot varandra. Men nu är vintersäsongen slut och sommaren ska komma. Kanske. Någon gång. Igår snöade det... Ja ja, jobb på golfbanan för mig, och så småningom på Pernilla Wiberg Hotel för frun i huset. Lite semester ska vi nog se till att få också, men det blir inte förrän i juli, och vi börjar stenhårt med Iron Maiden i Sthlm. Den här gången har jag t o m fått med mig Karro! Hon måste ju se vilka hon döpt yngsta dottern efter. Undrar bara om hon vet vad hon har gått med på... Kul, hur som helst.
Vi får väl se om det blir fler inlägg innan dess. Orsa kompani lovar ingenting bestämt.
Any day now...
Hemfärd i morgon! Visserligen ska vi ner igen på söndag, men ändå, skönt att komma hem en sväng.
Idag var Tilda sliten som en urvriden disktrasa på em. Full huggning på förmiddan, med knappt rast mellan passen gjorde nog sitt till. Speciellt "hon den där bla bla" (Tildas namn på psykologen) är jobbig. Där är det test i 45 minuter non stop, och Tilda får koncentrera sig så hon är helt färdig efteråt. I morgon börjar vi där, och sen blir det bara bättre. Slut 13:45 och sen går bilen hemåt.
Idag fick vi besök av mormor och morfar från V-ås också. Bra att kunna smita iväg och köpa julklapp till Tilda när vi tog en sväng till stan. Middagen blev pizza på Alexander bestämde Tilda. Kan gissa att hon skulle kunna tänkt sig kinakäk idag igen, men där sa pappa nej. Två ggr på en vecka får räcka.
Nu blir det lite dålig kvällsfilm, sen natta.
Dag 3
Idag blev en liten mellandag här. Inte dagtid då, men efteråt. Tester som vanligt så Tilda blev helt färdig, så idag nöjde vi oss med en tur till affären med Uppsalas bästa öppettider.
Öppet varje dag 7 - 23:31. Det gäller tydligen att stänga senast, kanhända de får en kund som inte skulle hinna någonstans där de stänger 23:30... Folkes Livs, det är grejer det.
Inhandlade lite mat, och sen har vi hållit oss inne på avdelningen, eller vad man nu ska kalla det. Inte tyckte Tilda om maten heller, men det går att leva på korv och digestivekex också. I alla fall tills i morgon.
Annars längtar vi mest till på fredag nu, så vi får komma hem en sväng. Idag har faktiskt Minnah gjort debut i telefonpratande! Hon sa nåt istället för att försöka titta i telefonen. Sen att hon vinkade godnatt kan man ta.
Imorgon väntar mera sittningar, och kanske ett besök från V-ås.
God kväll.
Tisdag
En hård dag för Tilda idag. Inte för att det är jättemycket, men hon måste koncentrera sig hela tiden och blir nåt så oerhört trött och sliten. Hon går ju från ena testet till nästa och vill självklart visa vad hon kan, men det sliter. Idag tog vi det lite lugnt efteråt och satt i sängen och spelade Super Mario. Sen blev det ner på stan en sväng i regnet.
Rullstol idag med, men inga missöden. Hon satt kvar så fint hela vägen ner, trots en massa trottoarkanter.
Vi hann springa i lite affärer ändå. Hatt och inneskor till Tilda, och årets första julklapp (till Tim) inhandlad.
Sen blev det middagsdate med Amanda på kinakrog. Tilda hade ingen lust att sitta bredvid mig vid bordet, tydligen trevligare sällskap på andra sidan... Och buffé is the shit! Fortfarande mätt.
Iklädd ny hatt och pyjamas.
På återseende.
Back in the Uppsala
Jaha, då var vi här igen då. Fast inte riktigt. Vi är inte på Akademiska utan på Folke Bernadotte habilitering.
Här ska vi nu tillbringa en och en halv vecka och de ska då (förhoppningsvis) hinna med att utreda Tildas...... liv. Ungefär. Det är psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, lärare från sjukhusskolan, logoped och säkert nån mer som jag glömt som ska prata med Tilda och se vad hon klarar och inte klarar. I slutändan ska det då komma en slutsats om vilka problem som finns, och vilken hjälp hon behöver.
Så här är vi nu, far och äldsta dottern, snarkandes i samma rum igen. Det var ett tag sen sist. Om inte annat så var det ett tag sen vi var utan resten av la familia. Och det är satan vad det är tyst och tråkigt på kvällen.
Ganska lugn första dag blev det. Vi kom hit vid nio efter att ha sovit hos mormor och morfar i V-ås. En timme tillgodo att få rummet, fixa parkering och packa in sig. Sen blev det möte kl 10, skola därpå följt av psykologträff. Sen lunch. Då var Tilda duktigt sliten. Avslutade sen med lite mer skola efter maten. Hon blev INTE piggare.
Det gör nog inte så mycket att dagarna sträcker sig från nio till två ca. Mycket mer orkar hon nog inte.
När allt var gjort tog vi en premiärtur i Tildas rullstol. Eller ja, hon fick åka och jag knuffade på. Gick ganska bra förutom att jag skulle svara i telefon när vi gick över en väg. Hög trottoarkant där. Tvärnit. Tilda fortsatte springande framåt. Tur att hon skrattade i alla fall. Det gjorde nog de som satt i bilen som stannade för att släppa över oss också. Jaja, det gick bra, och jag gör inte om det igen.
Vi kom fram till lekterapin som var målet, och där hade de kaffe. Dagens räddning för herrn.
Tilda är fortfarande inte helt bekväm med att vara där. Alldeles för mycket minnen, och när det kom in en tjej med bandage på huvudet var det nära tårarna. Samtidigt tycker hon så mycket om de som jobbar där och vill gärna dit för att säga hej, men vi behöver inte stanna länge.
Imorgon är en annan dag, och den bjuder lite smått och gott mellan nio och kvart i två. Sen ska vi ner på stan en sväng. Måste köpa varsitt par tofflor till oss. Det luktar inte tårta i skorna efter en dag inomhus. Vi ska också käka med Amanda i morgon em, när hon väl slutar skolan.
Bilder kan kanske komma i morgon...
Ja du...
Som min älskade fru skrev, så är jag inte helt hundra på det här med uppdatering av bloggen.
Varför vet jag inte, men tanken på att skriva infinner sig inte så där ofta nu för tiden.
En gissning är dock att när man har det lite jobbigt i livet, som med Tildas sjukdom, blir det lite som ett terapiarbete att skriva. Man skriver helt enkelt av sig.
Första gången Tilda blev sjuk var det några som fick sitta i telefon, mer eller minder frivilligt, ganska länge när jag ringde. Den här bloggen fanns inte då...
Då var det sättet att få ut saker på.
En kompis fru blev t ex väldigt förvånad när hennes man pratade i telefon en hel halvtimma! Det var nytt rekord med ca 29 minuter... Den här bloggen fanns inte då.
Man kunde också ringa nån bara för att få prata om hjärntumörer och mediciner och operationer. Antagligen väldigt kul att lyssna på... Den här bloggen fanns inte då.
Vad jag vill säga är att mår jag bra, finns inte behovet att dela med sig lika mycket. Visst vill jag naturligtvis att Ni ska få reda på att vi mår bra också, men tanken på att skriva det kommer inte lika självklart som när man har det lite jobbigt.
Karros nya blogg blir det förhoppningsvis lite mer fart på.
Här är tanken att dt fortsättningsvis ska handla om Tilda, och hur allt fortlöper, och det kommer att komma uppdateringar även här.
Men vi kan bara hoppas att det inte blir så ofta.
Dåliga på att uppdatera!
Jag (Karolin) har fixat en ny blogg! KarroS
Jag gjorde det för att jag vill testa olika inställningar mm. Vågar inte göra det på den här sidan, skulle säkert lyckas radera allt!
Jag gjorde det för att jag vill testa olika inställningar mm. Vågar inte göra det på den här sidan, skulle säkert lyckas radera allt!
And her name is...
Minnah Maiden Sivertsson.
Detv här med lobbyverksamhet kanske är en framtida karriär.
Grattis gammelmorfar!
Grattis från hela familjen!
Aldrig mera dansa.
Inte för att jag vet när jag dansade senast, men det blev tydligen en regndans. Varje dag av semestern hittills har det regnat, utom en. Då åkte vi bil.
Jaja, vi är lediga iaf. Och just nu sitter vi i Värmland och har det bra. Karro är kanske inte helt nöjd, för det är ganska varmt så man behöver inte elda så mycket. Inte alls faktiskt. Men det kan komma att ändras, om inte annat ifall hon vill ha lite stekt fläsk nån kväll. För då duger inte spisen och stekpannan. Nej, det blir ju så mycket godare om man steker över öppen eld.
Ett par svängar här omkring har vi hunnit med också. Igår blev det en tur till en sätervall för att äta kolbulle och klappa getter, och idag en sväng till "pilgrimstapeten" för lite marknad. Inhandlade en skohylla och tre glassar. Och då sken faktiskt solen! Imorgon hotar de med heldagsregn, så vi får nog ta kojdag eller nåt. Kanske ska passa på att pudra lite tvättmedel över Minnahs dregel-haklappar och hänga ut dem.
Lite bilder.
Tilda klappar killingar (?). Den till vänster försökte hela tiden smaska på hennes fingrar. Fanns nog lite god lingonsylt kvar efter lunchen.
Tim tog mod till sig och klappade lite han också. Det slutade han rätt fort med när den började äta på hans jacka.
Yrsel
IdreYran är i full gång, och fulla är det nog många som börjar bli nu. Men vi sitter som vanligt i vår pensionärskuvös och myser och tittar på de som åker förbi. Jonis är uppe med två kompisar, men de kände sig lite uttittade när de gled ner till byn på sina longboards. Skulle nog ha skaffat epatraktor istället. Inga festprissar är det heller, var nere och tittade i en kvart igår kväll innan de gav upp och gick hem. Vart är ungdomen på väg egentligen...?
Om inte annat så har jag iaf äntligen börjat min semester, och det dröjde nog en timme, sen började det regna. Och det enda solen ser ut att lysa är med sin frånvaro. Men klockan ringer inte 4 på tre veckor och det är inte helt fel.
Det är en annan femma att vi har ett hus att måla, med vattenburen färg. Kan bli en välmålad grund.
Tänkte lägga upp en hög med kort på Minnah, nu när vi äntligen fått tummen ur och knäppt lite bilder.
På återseende.
Same same, but different, all the way. Den sista bilden fick vara med för att Karro lyckades fånga henne mitt i en nysning.
Bara en vecka kvar.
En vecka och sen semester. Men vi har ju tagit lite minisemestrar två helger i rad nu.
Förra helgen till Västerås, med en liten avstickare till Götet för att se 6 gubbar mellan 50 och 60 år spela och sjunga. Det gjorde de med den äran, helt sanslöst bra kväll för mig. Resten av la familia hade det nog inte så dumt heller, de fick ju äta kina-käk...
Nu är vi hemkomna efter en snabbvisit i lilla stugan i Värmland. Lugn och skön helg med kanonväder igår. Det firade jag och de stora barnen med vattenkrig. Jag vann. Karro såg till att hålla sig nära vagnen där Minnah sov hela tiden. Lite fegt där.
Inga bilder dock, på vare sig vatten eller nymålat rum. För det har minsann varit såna som är flitiga där på besök också. Vitt och ljust inne i stugan istället för furu på väggar och tak.
Dags att sova lite nu, klockan ringer om 5 timmar.
Måste bara testa om det går att blogga frå...
Måste bara testa om det går att blogga från mobilen. Om det här kommer med funkar det nog...
Som en droppe i Sahara!
Det är väl ungefär så tätt som inläggen duggar här. Men eftersom det var lite morgondagg i norra Tchad i morse var det väl dags igen då...
Har det hänt nåt? Kanske lite då. Mest har väl den här lilla hänt oss.
Minnah Sivertsson, född den 15 maj. Jag lobbar hårt för att andranamnet ska bli "Maiden", men det går otroligt trögt...
Lillasyster till två stolta syskon, som inte kan få nog av att stoppa i nappen och pussa på henne.
Tilda har f ö klarat av ett par MRT med bra resultat. På den senaste glänste hennes resultat så bra att de inte vill träffa oss igen förrän om ett halvår. Först hotade de med att vi skulle komma en gång per år hädanefter, men då sa vi stopp. Lite koll vill vi allt ha på dotra. Det är trots allt en trygghet att göra de där undersökningarna var 3:e månad, och att sen inte åka dit på ett helt år var lite väl hårt. Vi fick som vi ville...
Annars rullar livet på i sin makliga takt på Kvarnvägen. Nu är det ju sommar och man är inne i den osociala delen av året. Blir lätt så när man börjar jobba 5 på morgonen. Man får mycket ledig tid på em, men nån fastprisse är man onekligen inte. Karro och kidsen har sommarlov, även om Tilda tycker det är tråkigt att inte få gå till skolan på "superjättelänge". Men det är ju bara två veckor kvar till semester.
Innan dess en liten minisemester till helgen. Västerås först, och sen blir det Maiden på Ullevi på fredag för herr Sivertsson.
Kan bara bli bra.
Så där ja. Nu fattas bara lite fler bilder så är det klart.
Långhelg i början av juni, och då kom kusin Signe och hälsade på! Hennes mor och far också, men mest Signe.
Enda bilden av totalt tio där iaf två titta framåt.
Tim testar om skinnet, filten och gosedjuret funkar för Minnah.
Här är nog enda kortet på tim där han inte gör sin fotomin. Däremot har han ganska mycket godis i munnen.
Och med det var det dags att stänga butiken för idag, och mest troligt även för denna månad. Men det är ju snart juli, och vem vet vad som väntar då? Förutom Iron Maiden förstås...
